Nu är det sannerligen dags att hoppa till kojs. Egentligen var jag toktrött långt tidigare ikväll, men jag sov nån timme när jag nattade Frida och vips hade jag samlat ihop lite ny energi. Dessutom har jag blundat till och från i soffan...
Frida hostar och småsnörvlar rätt illa, den lilla kraken. Men värre än så är det inte, så hon har varit i skolan idag trots att det var tveksamt där en stund. Det var dessutom en ganska svajjig natt, men allra mest för mig.
Frida vaknade alldeles strax innan jag (på tok för sent) hann gå och lägga mig. Då sträckte hon på sig, började skrällhosta, öppnade ögonen och sa klarvaket: - Mäh! Jag drömde om Minecraft! Haha. Sedan tog det väl närmare nån timme innan hon sov ordentligt igen.
När jag väl hade chansen borde jag väl ha dvalat in rejält, men icke. Istället vidtog en orolig sömn för mig, där jag vaknade och kollade på klockan mer än jag sov. Jag var alldeles svettig och drömde märkliga drömmar och att det var spindlar på en massa ställen och att det kröp fram jättestora gråsuggor där jag legat när jag reste mig ur sängen. Bläää, vidriga (feber?)drömmar!
På morgonen vaknade jag heeelt slut. Då godmorgonsträckte Frida på sig genom att samtidigt boxa mig i ögat - oh ljuva morgonstund, hehe! Hon deklarerade förvånat att hon nu drömt om melodifestivalen, - ...fast den ordnades typ i nån gympahall häromkring, det var liksom lite mindre av allting!
(Drömmar alltså... Brukar ni minnas era? Det gör jag ofta! Härom morgonen vaknade jag stressad över att folk börjat höra av sig för att tacka jag till min fest - som jag inte hade det bleeekaste aning om att jag bjudit in till! Eh... Nån som försöker säga att jag inte känner att jag har koll på läget riktigt just nu kanske?)
Efter en sådan natt, kändes det bara typiskt att den nya hudkrämen jag plockat fram luktade avslagen öl. Öl? What?! Den åkte i soporna, EN dag med doft som liknade disken efter en partykväll fick räcka. Urk!
På tal om nätter och sovning, är jag lite road av Fridas nya favvogodnattläsning;
Gubben i låddan, ni vet den där gamla sketchen i ett sovtåg med Martin Ljung och Hasse Alfredsson. Helst ska pappan läsa den, han gör tydligen roligast röster. Hon skrattar så hon håller på att ramla ur sängen!
Nä ni. Nu håller vi tummarna för vänliga drömmar, mindre hosta och inga svettiga uppvakningar. Imorgon är en annan dag!
/Jenny