Nu ska jag kliva upp

Jag har sovit flera timmar idag, och tillbringat ytterligare några halvsittades i sängen med play på datorn och huvudet mot kudden. Trött tjej. Hostig tjej. Tjej med galen huvudvärk, men nästan ingen feber nu i alla fall.

Jag gick och hämtade Frida från förskolan idag. Typ 500 meter med låååångsamma myrsteg, och jag blev jättehostig och jättesvettig.

Nä, det här med att vara hemma sjukskriven får nog vackert fortsätta lite till. Jag känner mig rätt stressad över att den enda med vettig inkomst ligger i sängen och hostar istället för att jobba, men får väl bara tänka la-la-la-BINGO (eh... ni som sett den gamla reklamen fattar) och vila vidare. Har liksom inget val.

Nu ska jag kliva upp och äta middag!
(Det är bra service i den här sjukstugan.)

/Jenny

Inget större fel, men vad hjälper det

Vi fick tid på hälsocentralen idag, både jag och Frida. Det var ganska snabbt avklarat.
 
Jag har troligen inte bakteriell infektion eller lunginflammation. Sänkan låg på 30, vilket tyder på virus (annars kulle den vara högre). Lungorna lät bra. Fridas lungor lät också fina och eftersom hon är så pigg i övrigt, behövde hon inte ta nån sänka.

Jaha. Bra att det inte var något allvarligt fel, såklart! Men jag hade litegrand hoppats på trollerimedicin för att slippa hosta och kunna andas ordentligt igen. Nu blir det väl att fortsätta tanka mycket astmamedicin (vilket inte känns som om det hjälper alls), viiiiila och andas genom näsan för att minimera halsretningar. Och hålla tummen för att febern och huvudvärken ger sig nån gång.

Hemmaläge imorrn också. Sen får vi se.

/Jenny

Host. Host. Host host. Host. Host host.

SÖKES: Andan. Jag har nästan tappat den, men vill få den tillbaka. Det är så jobbigt utan!
SÄLJES billigt som fasen: Rethostan från helvetet. Och en släng feber följer med på köpet.

Jamen ge UPP nu, krasslighetselände!

Eftersom jag knappt kan byta rum (för att inte tala om våning) här hemma utan att låta som om jag ska kolavippa, så får jag nog vackert hålla mig hemma imorgon. Jag ska ringa hälsocentralen, och hoppas att jag och Frida får komma dit och hosta lite och kolla snabbsänkan.

/Jenny

Tillbakagång

Lilla fröken feber höll sig hot hot hot igår. En sväng mitt över dagen gjorde alvedonet sitt jobb och hon orkade leka och vara nästan vanlig, men sedan blev hon ett litet ynk igen när febern kom tillbaka som ett brev på posten. Hon hade 39,6 igår vid nattning, fick alvedon och sooooooov sedan som en stock.

Idag har hon dock varit nästan normal. Yttepyttig matlust (ja, värre än vanligt), lätt till tårar men bara en mindre släng av feber. Hon vaknade i stort sett feberfri, men på kvällningen hann hon faktiskt upp i 38,2 så det blir ingen förskola imorrn. Pappan får sällskap hemma istället.

Imorgon ska vi däremot på sjukhuset hela gänget - om Frida är frisk nog. Vilken motsägelse! Först blir det astmakoll för Frida, sedan en sväng till kirurgen för mig då jag ska tömma den vätskefyllda cystan på halsen igen (eftersom den kom tillbaka direkt efter förra tömningen). Jojo. Familjenöje AB.

Festlig start på veckan. Tjohopp!

/Jenny

Nä men nu räcker det

Det var då ett envist förkylningselände. Febern har nästan gett sig, så jag antar att det vänder. Kvar är dock rosselhostan, de täta luftrören, snuvan, mattheten, darrigheten och huvudvärken. Och en snutt yrsel på det. Jag ser den fasliga röran i hemmet, men den är mest i vägen för mitt hasande mellan rummen... Jag plockade undan lite i vardagsrummet idag och blev helt genomsvettig.

Men nu är det alldeles nog. Jag får nippran av att bara ligga här inne som en annan sill!
En inledande insjukningskväll och tre dagar helt totalt däckad - det räcker, tack.
Imorrn får jag vakna någorlunda pigg, okej?

Fint, då säger vi så.

Idag har nämligen sambon rasslat ihop sig också. Han har ingen feber ännu vad det verkar, men annars är det inget vidare. Så nu är det skiftbyte i ansvarsfabriken här. Han har fixat ALLT nu medan jag legat, guldmedalj för det! Det är han toppenbäst på och jag har varit så ompysslad och servad. Nu är det bara att försöka torka nosen och hosta upp sig för att bjuda tillbaka. 

Synd bara att han är lite mer introvert och svårservad när han är sjuk.
Och att jag har dåligt tålamod och och kort stubin (speciellt när jag själv är hängig).

Så gör mig frisk nu, tack. Pronto!
Och gärna sambon också, det skulle vara finemang det.

Dessutom: Den här lilla söta ungen vi har står nog inte ut med en dag till med två däckade föräldrar. Det är ungefär huuuuur tråkigt som helst. Särskilt om man tidigare blivit lovad att gå till badhuset...

/Jenny

Skallsprängning

Febern fortfarande 38,6. Okej.
Snuvig som jag vet inte vad. Okej.
Rosselhosta så att jag har träningsvärk i magen. Okej.
Stel i kroppen, matt och trött. Okej.

Huvudvärken FROM HELL. Inte okej!

Vi snackar ligga-och-gny-och-hålla-kring-skallen-ont. TA BORT DEN. Nu tack.

/Jenny


Tant har fått svar på njurprover (igen)

Idag ringde läkaren angående de fördjupade prover som togs för att utröna hur mina njurar mår och sköter sig egentligen.

Det visade sig att de där rackarns njurarna nog inte är alldeles krya. Proverna (några var för höga och andra var för låga, det där är ju obegripligt för oss lekmän) visade att jag har en försämrad njurfuktion. Inte allvarligt trodde läkaren, men dock inte normalt heller. Han skriver en remiss till njurmedicin-avdelningen för vidare utredning av vad detta beror på.

Jahaja. Vi får väl se då.

I eftermiddags var jag hos en kiropraktor som sambon känner, för att bli av med min nackspärr. Jättebra! Det knakade och knäppte en hel del och jag är klart bättre. Jag ska dit igen på tisdag, för att ta hand om nedre delen av ryggen som också är på snisken.

Ikväll har jag rasslat undan några fler julklappsinköp. Hurra! Tack vare farmorn och farfarn som hade Frida-hämtardag, kunde jag möta upp sambon på stan och fokus-handla en hel timme. Grejjt. Vi har en del kvar men det minskar. Tur det, för nu RUSAR tiden mot jul! Jag hinner inte med varken på jobbet eller hemma - men det brukar ordna sig ändå.

Natti!

/Jenny

Dagens goda nyheter

BRA GREJ ETT: Jag jobbar och magen med den dumma katarren är rätt okej idag. (Hittills i all fall, det där kan ju vända snabbt som en vind.) Jag är gräsligt trött och matt, men har inte ont. Hurra!

BRA GREJ TVÅ: Jag ringde upp kirurgen idag, tyckte jag väntat nog på provsvar. Provet från min vätskefyllda cysta var godartat. Inga farligheter alltså! Pheeeeew. Och de ska dessutom skicka en ny tid för tömning nr två (för den kom ju tillbaka direkt), UTAN att jag behövde gå via hälsocentralen. Efter nyår tack, sade jag.

Minsann. Om man skulle ta och köpa en trisslott idag då kanske?

Fast jag kanske ska nöja mig med turen att slippa bryta benet istället. För FY SABLAR vad rackarns halt det är ute idag! Total isgata. Jag har sällan gått så sakta och samtidigt blivit så svettig som idag.

/Jenny

Riskfaktor

Säg att barnet vaknat till på natten för att det hostar.
Säg att barnet inte kan somna om, ifall inte jag lägger mig intill.
Säg att jag gosar mig nära, nära.
Säg att ungen hostar mig rakt i ögat, med salivstänk och allt.

Hur stor kan procenten vara för att jag fick nån liten bacill eller så nu?
Typ 256 procent va?

/Jenny

Ger magont minnesförlust?

Man kan ju undra.

Igår kväll fick jag så jäkla ont i höger sida av magen. Det liksom smög sig på och plötsligt insåg jag att det gjorde ganska rejält ont. Inatt hade jag lite svårt att sova, för att det gjorde ont att ligga på högersidan. Idag har jag också haft ont, inte lika mycket som igår men ändå ont.

Underligt.

Jag hade tid på hälsocentralen idag vid lunch. Knallade iväg till distriktssköterskan och tog ett nytt blodtryck, som visade sig vara helt normalt den här gången. Skönt! Ny telefontid med läkaren på torsdag morgon.

Hursomhelst.

När jag ändå var där, frågade jag sköterskan lite om den onda magen. Hon klämde och frågade och såg bekymrad ut.
- Det lutar nog lite åt blindtarmen. Har du haft såhär förut? undrade sköterskan.
- Neej, inte sedan jag var ung, men då hade jag så kallad körtelmage fler gånger och höll nästan på att få ta bort blindtarmen en av gångerna. Men jag har INTE haft det på länge, länge nu, kan inte minnas senast. svarade jag.

Vi kom fram till att jag måste åka in till sjukhuset ikväll om jag blir sämre (vilket jag inte har blivit) och ifall det är kvar imorgon bör jag höra av mig igen. Allra senast ska jag nämna läget på torsdag morgon då jag pratar med läkaren. Sedan när jag var på väg till förskolan, ringde hon mig bara för att kolla hur jag mådde! Guldstjärna för den extra omtanken.

När jag kom hem funderade jag på om jag borde ringa min kollega K, som råkade ut för brusten blindtarm förra året. Då plötsligt sa det PLING-PLING-PLING i skallen! Den tanken hade jag väl tänkt förut? Jodå, lite googling på min egen blogg gav klarhet. Jag har ju VISST varit med om detta förut! Var med om typ EXAKT detta, för ett år sedan. Då tillbringade jag nästan en hel dag på akuten men de hittade inget. Hmmm. Det hade jag faktiskt helt glömt bort. Jisses.

Nu vågar jag nog avvakta lite till och se om magen ger med sig på egen hand.
Sov gott!

/Jenny

Det känns nästan som trolleri

När jag lade mig inatt hade Frida fortfarande över 39 grader och fick en skopa alvedon. Men idag vaknade hon feberfri. Det där med barns feber, är verkligen ett kapitel för sig.

Hon sov ikapp den sena nattningen genom att snusa till halv tio (och jag med - underbart!), sedan har hon varit helt feberfri. Och lika sprallig som alltid.

Snabbpackning pågår.
Norrland, here we come!

/Jenny

Veligt värre

Frida har haft mer eller mindre hög feber hela dagen, trots alvedon. Hon har varit hyfsat sig själv (efter middagen dansade hos loss till Nassims skiva t.ex!) men huttrig och trött.

Trött, ja. Vi sov till och med en dryg timme i eftermiddags. Ja, jag sov också. Zzzz Zzzz. Så skönt! Det är VAB-lyx om något. Men det var inte tokfiffigt för kvällsläggningen, för Frida somnade klockan 22. Fast hon ska ju inte upp nån särskild tid imorgon bitti, så det funkar väl ändå.

Imorgon eftermiddag var det alltså tänkt att vi skulle rulla norrut, för att träffa lite släkt och fira min faster som fyller år. Detta har varit inplanerat sedan flera månader och vi är laddade. Men nu? Hmmmm. Åka ändå? Åka på lördagen? Stanna hemma?

Vi velar fortfarande. Vi vill inte smitta nån, och Frida måste orka såklart. Morgondagen får utvisa det hela. Har Frida fortfarande hög feber, är det inte läge att åka. Hur pisstråkigt det än känns! Bläää.

Om vi säger så här: Jag lämnar packandet till imorgon.

/Jenny

Morgonmys i sjukstugan

Frida vaknade först till vid 6, men lyckades somna om och sov till åtta. Välbehövligt! Hon hade en morgontemp på 39 grader, trots att hon fick alvedon igen inatt.

Nu tar vi sista tuggorna på mysfrukosten i VAB-världen. Sitter här med tända ljus, barn-TV, mackor, fil, passionsfrukt, vindruvor och juice. En liten kaminvarm brutta i rosa (för liten) muminpyjamas och matta ögon. En mamma med huvudvärk, säckiga mysbrallor och rufsigt hår.

En långsamhetsdag. Skönt.

Dagens utflykt blir att cykla och posta kuvert till banken. Stoppar in pyjamasungen i sin overall och sätter henne bak på cykeln. Lite syre får vi, och kanske kan vi passa på att köpa glass samtidigt!

/Jenny

En sjuklighet kommer sällan ensam...

...eller hur var det nu det hette?!

Just nu kryllar det av dåliga nyheter i omgivningen. Usch! En kompis sambo har fått leukemi och läget är tufft. En arbetskamrat hamnade hux flux på sjukhus med en potentiellt allvarlig sjukdom. Hu. Tankarna går till dem och deras familjer.

För egen del fortsätter jag försöka tänka positivt om knölen i halsen och låta katastroftankarna ta minimalt med utrymme. Det går hyfsat faktiskt. Jag har ringt sjukhuset några dar för att försöka få information om hur länge jag måste vänta på biopsin. Idag kom jag i alla fall fram, men jag fick inget besked. De noterade dock att jag bor och jobbar nära och kan tänka mig att komma med kort varsel, så jag håller en tumme för att det kan raska på processen.

Frida fick hux flux hög feber ikväll och kroknade alldeles. Ynk ynk. Hon landade på 39,4 i temp innan hon fick alvedon och nattades. Det var en enkel process att sussa ned henne idag, hon höll på att somna sittande i soffan flera gånger och när jag väl lade henne i sängen somnade hon omedelbums. Heeeelt slut.

Hon har varit lite låg hela veckan. Hon fick gå hem tidigare i måndags, men hade ingen feber och skulle få gå till förskolan ändå igår - tills hon vaknade och slog upp ögonen. Ena ögat var rött och svullet och vips blev hon hemma istället. Men så idag var hon bra igen och fick gå dit - och så nu poff hög feber direkt efter att vi kommit hem. Märkligt. Allmänt urschlig lite skrutt.

Frida och jag blir hemma och kryar under torsdag-fredag, helt enkelt. Jag håller tummarna hårt för att vi ska kunna dra iväg på fira-fasters-födelsedags-färd på fredag eftermiddag sen, som planerat!

/Jenny

Ett litet svar kom i lådan

Jag har fått svar från läkaren nu. Inte oväntat fattar jag inte helt vad han menar. Det är ju inte så att de lägger ut texten och förklarar vad olika saker innebär, direkt.

Det står:

Ämnesomsättningsproverna var helt normala.
(Det är inte struma då, antar jag. Det är väl bra i sig, det slipper jag mer än gärna. Men det var ju vad de trodde, så vad är det då? Svälj.)

Njurfuktionsvärdet kreatinin var marginellt förhöjt till 98, övre normalgräns 90.
(Och vad ska det göras med det? När jag googlar - fast jag vet att man inte ska det - verkar det absolut som att det bör kollas upp... Är det nu man ska oroa sig lite lätt hypokondriskt för att jag rätt ofta har ont i magen som jag antar är magkatarr?)

Jag har skickat en remiss till onkologen för finnålsbiopsi i första hand.
(Bra att få göra, även om det verkar skapligt läskigt. Hur länge kan man få vänta på det, på ett ungefär? Det vore nog bra för själsbalansen att ha NÅN aning om det kan ta en vecka eller ett halvår, typ. Och i andra hand... ska vad kollas mer?)

Det är allt. Med vänlig hälsning. Jojo.

Ja, ni hör ju. Tankarna spretar en smula på både goda och mindre goda alternativ... De värsta orkar jag bara snudda vid, annars går jag i tusen bitar. Och innan jag vet om det behövs, verkar det ju lite onödigt att spricka helt liksom. Så jag håller mig till fakta och försöker tänka positivt.

Även om det inte låter så, jobbar jag rätt bra på det där med att inte oroa mig.
Jag lovar. Men nog får jag jobba en del.

/Jenny


Gäääääsp

Man sover inte så bra när hjärnan hittar på tvångstankar om att halsknölen ska bli dubbelt så stor medan man sover, eller får för sig att man plötsligt inte ska kunna andas för att den svällt så mycket.

Och den där envisa rackarns hjärnan lägger inte ned heller, fast man försöker argumentera logiskt med den. Skärpning, lilla fantasipigga nystan till skalle!

/Jenny

Kollad men oklar

Jag var alltså hos läkaren i förmiddags med min bulliga hals. Överviktskilona döljer den rätt mycket, men när jag lyfter hakan syns den tydligt. Det ser ut som om jag har en stor vindruva under huden, ungefär. Eller en halv pingisboll. Piffigt värre.

Läkaren kände och klämde och kikade. Han tror att det är struma, eller möjligen en halscysta. Troligen inte elakartad, för att den är lite rörligare än vad elakartade knölar brukar vara. Men säker kan man ju inte vara.

Jag blev ivägskickad til labb och tog tuuusen prover; urinkoll, blodtryck, och blod i massor för att kolla njurar och blodsocker och levervärden och jag vet inte allt. Plus sköldkörtelvärdena såklart! Jag får ett brev hem när svaren kommit. Jag får också remiss till sjukhuset, för att göra en isotopundersökning där jag ska dricka radioaktivt jod. Mumseimums vad det låter smarrigt. Urk. Sedan blir det antagligen medicinering och troligen kan det bli fråga om operation av själva knölen.

Läkaren trodde den smygfeber jag haft på mornarna i över en vecka kan ha med detta att göra. Likaså kan jag uppleva att knölen trycker på strupen - och det gör den, litegrand. Jag har i ett par veckor känt mig mer andfådd än vanligt, och jag känner att det retar lite och är obekvämt i halsen.

Jahapp. Jag får helt enkelt vänta och se. Och hålla tummarna.

Jag jobbar på att elända mig så lite som möjligt, se till att hålla katastroftankarna på mattan. De får spreta lite en stund, sedan samlar jag ihop dem och håller mig till verkligheten. Jag vet ju egentligen inget ännu.

Men hjälp vad trött jag blev på eftermiddagen och kvällen! Även fast jag fått brett och väldigt oklart besked, släppte nog en del spänningar. Gääääsp.

/Jenny


Hälsan i halsen

Har just varit på Hälsocentralen hos distriktssköterskan och kollat en knöl på halsen som jag plötsligt såg i morse. Googlade lite och kände att vissa av alternativen var inget roliga... Var duktig och ringde direkt, istället för att skjuta upp det.

En läkare kallades in och fick snabbkika. Svar: Lätt rynkade ögonbryn och "Mmm... Det är nog lite struma du har där. Bokar en snabb läkartid så får vi ta prover och kolla så att det inte är något farligt. Men oroa dig inte."

Fick en tid imorrn förmiddag. Så snabbt? Kan nog inte låta bli att oroa mig lite ändå...
Men bara lite.

/Jenny

En liten kamin

Idag har vi loppat för sista gången den här sommaren. Belöningen blev typ 1200 kronor, vilket var helt okej eftersom det var väldigt få dyra saker denna gång. Nu står det två små kartonger och en kasse kvar i bilen, som ska avlämnas till välgörenhet vid närmaste tillfälle. Free at last!

Efter en låååång dag på stående fot, kom jag hem till Frida och sambon (som åkt hem för att äta lunch och sedan hämtade upp henne hos förskolevännen). Hade med mig fem nya filmer jag fyndat till Frida, någon hon glatt tog itu med direkt.

Efter lite soffmys (läs utmattningspaus) och middag började Frida plötsligt huttra och gnälla. Hon frös så hon skakade och var alldeles loj på ögonen, så det var bara att gå och natta lilla fröken trots att klockan var minst en halvtimme tidigare än normal nattningstid.

Tempkollen visade 38,6 grader. Jahapp, det blir VAB imorgon då. Omplanering AB! Några timmar senare vaknade hon, då hade hon 39,7 och var het som attans. Lite famnmys, i med en hutt Alvedon och sedan somnade hon igen medan pappan läste bok. Medan? Fröken "jag kan missa nåt" somnar normalt inte MEDAN man läser, då är hon spak.

Nu ska jag glida ned intill den lilla kaminen, som får sova i vår säng inatt.
Ha en bra vecka!

/Jenny

Torkväder?

Det syns tydligt på lilla gumsingen idag att kopporna är på tillbakagång nu. Det försvinner allt fler, det märks att de som aldrig blommade upp ordenligt håller på att backa och de allra första håller på att torka upp. Skönt! Nu är det bara de enstaka illigt rödgula stora blafforna som medicinen ska ta hand om, så börjar saker komma på rätt köl igen.

Tur att prickarna lugnar sig och kliet minskar, för ujujuj vad varmt det är idag! Typ 30 grader i skuggan - och i större delen av lägenheten också, haha. Inte optimalt inte-klia-väder, direkt.

Vi har sovit länge (tack för det!) och blåst såpbubblor på balkongen, bland annat. Mysigt! Men jag har också varit tråkiga mamman och suttit med lite jobb vid datorn, medan Frida kvittrat runt med dockskåpslek och Barbie-bravader.

Nu blir det nån slags toksen lunch. Rutinerna förskjuts snabbt när det blir många lediga dagar i rad...

/Jenny

Tidigare inlägg Nyare inlägg

RSS 2.0