Medicin, medicin, medicin med detsamma

Vi var på familjeläkarjouren i eftermiddags, som sagt. Frida fick träffa läkaren, som tyckte det var alldeles för många koppor som såg alldeles för fula och inflammerade ut. Speciellt den med röda strimmor ut ifrån sig gillade hon inte.

Resultatet: Själva vattkopporna får klara sig vidare på egen hand (och det går ju utan problem), men infektionen behöver behandlas. Penicillin i 10 dagar, 3 ggr om dagen. Som tur är ska hon bara få i sig 1,5 ml per tillfälle.

Hon ska helst inte äta eller dricka för mycket en timme före eller efter medicinen... Det blir rena schemaläggningen för att få tre tillfällen att gå ihop då ju. Puh! Och det är en kylvara, så kylväska och klampar gäller om man ska på vift.

Nåja. Bra i alla fall att jag ringde känns det som. Är ju omöjligt att veta själv om prickarna bara är fula och skruttiga rent allmänt, eller farligt fula.

/Jenny

Vi kollar upp läget

Frida har sovit som en prinsessa inatt, nästan utan ett pip från kl 21-10! Tretton timmar, jisses. Minst två mer än väntat. Snacka om skön sovmorgon-feeling, när jag klippte med ögonen vid 09.40 av att sambon klev upp och Frida fortfarande snarkade. Och framför allt skönt att hon fick vila ordentligt, det behövde hon (tydligen).

Idag räknade jag till knappt 200 vattkoppor, så nu är eländet på tillbakagång. Jippi! Och ingen feber idag heller. Återstår "bara" att bevaka att alla blommar klart och torkar ut då!


Men hon har några prickar som är rejält fula och inflammerade - och ONDA. En på fotleden har ett enkronas-stort område runt om som är tjockt, rött, svullet och stelt. En på låret ser likadan ut, plus att det går ut ett par 5 cm långa rosaröda strimmor från den...

Jag ringde sjukvårdsrådgivningen för säkerhets skull, som gav oss en skötersketid på familjeläkarjouren för att hon tyckte det var lika bra att checka läget i alla fall. Dags att rassla ihop sig, vi ska vara där om 45 minuter. Vänta ute är det som gäller för ovanlighets skull, en av oss får gå in och anmäla fröken smittpricks ankomst.

Heja Sverige idag!

/Jenny

Det rullar på

Ja det rullar faktiskt på rent konkret - idag levde bilen plötsligt igen. Skumt! Fast den är nog inte helt att lita på, med tanke på hur lynnig den var igår. Frågan är bara om/när/hur vi ska kunna styra upp det här med verkstadsbesök i veckan? De ska ha tid på verkstaden, och vi ska kunna ta oss dit trots en unge med vattkoppor i släptåg... Trixig logistik.

Vattkoppsungen var uppe i 250 prickar i morse. Förnyelsetakten saktar ned alltså, skönt! Men de prickar hon har börjar vara ganska trasiga, stela och göra ont. Och de ser allt bra skruttiga ut nu! Jag tittar på henne och undrar om det är så här hon  kommer att se ut om sisådär 10 år när acnen sätter in? Fast just när det gäller DET, har jag i alla fall bra gener om hon nu är lik mig där också. Jag är inte så nöjd med att dela ut astma (sorry), närsynthet (återstår att se) och lockigt hår (lär hon morra om i perioder). Men fin hy (vassego) kan hon väl i alla fall inte klaga på, haha!

Frida sov som en kratta i natt, hon vaknade typ en gång i timmen och hade kli eller ont. Som tur var somnade hon om direkt varje gång, men visst blev det hackigt. Hon har varit förvånansvärt pigg idag, trots att hon haft en skvätt feber också (knappt 38 grader). Fast i eftermiddags slocknade hon minsann i soffan en liten stund. När hon krupit in i sin soffkoja under en gosig filt blev det plötsligt väääldigt tyst, hihi. Jag hoppas på lite bättre sömn inatt, men det lär visa sig...

Imorgon ska det viftas med Sverige-flaggor! Vi håller oss dock på vår vattkoppskant och åker ut på landet och klipper gräs och grillar istället, om det inte regnar förstås.

/Jenny

Osaligt, oskönt, och oturligt

Frida hade svårt att somna ikväll, hon slocknade väl till sist vid 21.30.
Sedan dess har hon vaknat och gnytt över kliande koppor typ fyra-fem gånger redan.

Jag har klappat om, sjungit, bytt till tunt täcke, öppnat balkongdörren för svalka, smörjt och blåst. Försökte nyss badda med alsollösning, men då sved det visst i de sönderkliade (som blir fler och fler) och det gillades inte ett endaste dugg. När jag förklarade att det sved för att hon kliat sönder dem, svarade hon "Ursäkta mig, det var inte meningen!". Gullprinsessan, det tror jag det. Jag har FULL förståelse och är så imponerad av hur duktig du är!

Jag ställer in mig på en stökig natt med korta sovpass, helt enkelt. 
Stackars fnutt.

Just ja; bilen stannade idag också! Jamensåklartdårå. Gaaaah.
Verkstaden nästa. - det var ju en hel månad sen sist.

(Helgplanerna faller samman allt mer, känns det som...)

/Jenny

Övertydligt, skulle man kunna säga

I morse hade Frida gått ifrån gårdagens 50 vattkoppor till 185 st! Hon är alldeles knögglig, och några fler har poppat upp sedan dess också så jag skulle gissa att hon kommit upp i 200 vid det här laget. Nu börjar det se "på riktigt" ut, som ni förstår.

(Jag räknar dem inte bara för att jag är lite störd, haha, utan för att man ju lär försöka ha koll på när det inte längre kommer nya. Så fort de befintliga torkat ut och inga nya kommer, börjar hon ju bli mogen för att släppas ur sin karantän.)

"Håll barnet svalt" står det när man läser om vad man kan göra för att underlätta. Jojo. Det är tjugosju varma grader ute (i skuggan) och lika mycket här inne trots korsdrag. Tur att vi just fått ett gäng tunna, fladdriga, mjuka sommarklänningar efter lilla B! De kommer väl till pass nu.

Det är lite synd om Frida, men hon har ingen feber idag och klagar inte mycket alls. Mest verkar hon tycka att det är lite spännande att ha vattkoppor, faktiskt. Hon tittar i spegeln, känner på dem och skrattar åt sig själv.

Matlusten är dock inte på topp så jag har nyss varit ute och bunkrat festis, jordgubbar, passionsfrukt, gröna äpplen och vindruvor - sånt går i hyfsat. Vi smörjer de elakaste ställena med Elisabeth Arden Eight Hour Cream (det hjälper, säger Frida - provades av en slump!), har köpt alsollösning och antiseptisk kärm. Vi har dessutom kylbalsam som vi inte provat ännu.

Hon har dock en särskilt dum prick i ögat stackaren, och en massa i och bakom öronen, och ett gäng i rumpestumpen. De är av förklarliga skäl lite svårsmörjda, så nu har jag köpt flytande Clarityn som ska hjälpa mot kliet. Intages ikväll, för risken finns tydligen att man blir lite såsig av den...

Nu ska jag duscha fröken pricklund, så hon får lite svalka och en ren hud med mindre risk för klia-sönder-infektioner. Ha en skön fortsättning på långhelgen i detta härliga väder!

/Jenny


Tvekan är förbi

Vattkoppor it is.

Frida har gått ifrån ca 25 prickar i morse, till över 50 st på sena eftermiddagen.
Vissa av de äldsta prickarna har fått en liten men tydlig vätskeblåsa.
Flera prickar kliar mer (men de flesta gör ont, säger den tappra drabbade).

Som tur är har hon ändå varit ganska normalpigg, hon äter lite extra skruttigt bara. Det blir spännande att se hur morgondagen blir! Eller förresten, jag kanske ska nöja mig med en bra natt först?

Efter en kväll ute på landet (hos dem som redan haft koppor plus ett par kusiner Frida troligen smittade redan igår - så kan det gå), kom Frida nämligen inte i säng förrän närmare klockan 23! Holy moses, hon kan behöva en icke-kliande nattsömn som sträcker sig en bit inpå förmiddagskvisten... Och det tackar ju nattsuddarmamman aldrig nej till.

/Jenny

Prickigt

Igår ute på landet var det galet mycket mygg. Jag har en helt bunt myggbett som kliat retligt inatt, och väntade mig helt klart att Frida skulle vara lika prickig i morse.

Och visst var hon prickig, alltid.
Men såg inte prickarna lite skumma ut?
Och kändes hon inte lite varm?

Vattkoppor? Myggbett? Vattkoppor? Myggbett? (Gaaaah, hur ska man vara säker?)

Vattkoppor, tror jag faktiskt. Det lutar åt det. Rackarns.
Och termometern visade 37,7, så hon har lite smygfeber.

Jahapp. Det lär bli tydligare under dagen hur det artar sig, det här. Men jag är otroligt tacksam för att det startade i början av en femdagars ledighet, eftersom utrymmet för VAB såhär innan semestern känns ganska magert. Jag googlar och läser om smitta och symptom, och är t.ex. tacksam för att barn med vattkoppor tydligen INTE smittar vuxna/äldre med bältros.

Hon är pigg än så länge i alla fall, lilla pinglan. Lite kli bara, men uthärdligt än så länge. Och helt säker på min sak känner jag mig inte... Men en av barnen på förskolan som hade vattkoppor tidigare fick visst bara sisådär tio prickar, så det behöver ju inte bli speciellt omfattande heller.

Rafflande fredag, som ni hör!

Nu ska vi hämta flyttkartonger som ska lånas från mitt jobb - Frida får väl vakta bilen och leka med Barbie... (Det ska stå en bunt kartonger och vänta på oss redan, tack vare snälla och hjälpsama vaktmästare!)

/Jenny

En liten öron-näsa-hals-rapport

Vi var ju på sjukhuset igår, jag och Frida! Mitt i allt radhus-styrslande, skulle vi ju få checkat om vätskan bakom trumhinnan var kvar och om hörseln fortfarande var nedsatt på höger sida. Eventuellt kunde det i så fall bli aktuellt att sätta in rör på henne.

Men nix pix, här ska inte opereras nåt just nu i alla fall. Örongångarna var nu torrlagda och luftiga, och hörselkontrollen visade ett par jämnt och helt normalt hörande småsnäckor. Hurra så skönt!

Inte lika skönt: När tjejen som varit toppduktig under hela besöket, fick värsta primalskriksbrytet för att hon måste gå ut från doktorn istället för att leka vidare med en hög- och sänkbar brits... Jag fick typ brotta loss henne till sist. Men hellre att hon gastar när vi ska lämna doktorn än när vi kommer dit, haha!

/Jenny

Frida är yr i mössan

I några veckor (en månad?), har Frida då och då kommenterat att hon är yr. Inte så ofta, men ofta nog för att det ska få en att undra. Väldigt skumt. Hon stannar upp och säger "oj, jag blev bara lite yr" och sen är det över några sekunder senare. En av de första gångerna hon sa nåt om det, låg vi i sängen och läste saga under nattningen. Då frågade hon mig på fullt allvar:

- Men... Vem är det som snurrar oss?
- Snurrar? Vad då snurrar?
- Jaa... vi snurrar ju runt och runt.


Eeeeh. Inte helt normalt, nej. Senast nu i morse, kravlade hon sig iväg och lade sig nära klockradion och stirrade på den. Jag frågade vad hon skulle göra.

- Jag ska inte göra något. Jag skulle bara kolla hur siffrorna rörde sig!
- Hur då menar du, att de rör sig? De är ju stilla.
- Neej mamma, de rör sig ju hit och dit, såhär!

Sedan visade hon i min hand - åt vänster, åt höger, nedåt... Märkligt, minst sagt.

Vi är lite bekymrade över det här, för något skumt är det. Jag hoppas vi kan få börja reda i en förklaring till veckan när vi ska på öron-näsa-hals, för återkoll av hennes öron (hon hade ju vätska bakom trumhinnorna och nedsatt hörsel i december).

Kan det bero på öronen på nåt vis? Eller synen? (Eller ve och fasa, nåt av de allra värsta spökerna som också smyger sig fram i utkanten av tankebanorna en sådan här gång?)

/Jenny

En smula ambivalent

Har blivit betydligt mindre jobbro idag för min del, eftersom jag har fått ägna mer tid till att pyssla om Frida. Hon har inte varit lika loj och inte sovit middag, men hon har fortfarande en skvätt feber och en mage som börjar dagarna bra men skruttar till sig mot eftermiddagen/kvällen.

Nu vankas en stund hos farmorn och farfarn för henne, medan vi vuxna går på föräldramöte!

/Jenny


So far so good

Det här går ju strålande.

Frida har käkat frukost och lunch som vanligt och magen har bättrat sig betydligt (hittills - vi tar inte ut nåt säkert...)! Ett stycke normalt toabesök, tackar tackar liksom. Som småbarnsförälder gläds man då åt de mest märkliga företeelser, haha!

Efter lunchen var hon dock matt och slut. En feberkoll visade 38,2 grader fortfarande. Jag petade henne i säng, smock så sov hon och det har hon gjort en och en halv timme hittills. Jag hemmajobbar på bra här under tiden! Det lär jag få sota för ikväll, men jag låter henne sova så att jag hinner undan lite. Eftersom hon inte ska upp och iväg till förskolan imorrn, får det bli som det blir. Hon sover ju aldrig på dagen annars, och gör hon det såhär länge behöver hon det garanterat.

Knappetiknapp, nu jobbar jag på...

/Jenny

Dagen rullar igång

Idag är en sådan där dag när jag önskar att jag drack kaffe... Gäääääsp.

Fröken feber har vaknat många gånger inatt. Kokhet. Hon kom upp till vår säng redan vid 02-tiden och har sedan legat typ fastlimmad på mig, hållit min hand, famlat efter min arm, snurrat omkring och gnytt.

Men inget kräk, tack och lov! (Än.)

Hon måste ju vara hemma imorgon med, eftersom hon hade 38.2 grader redan när hon vaknade idag. Hur detta ska lösas rent praktiskt, får vi klura på under dagen.

Nu ska vi testa vad lite frukost gör med lillmagen!

/Jenny

Välkommen matlust

Jag är faktiskt någorlunda hungrig idag! Halleluja.

Men jag är fortfarande trött, matt i kroppen och svajig i skallen - behöver fylla på med lite energi skulle jag gissa. Är faktiskt snuvig och astma-tät också, men DET ignorerar jag i stort sett. Nu får det räcka.

/Jenny

Lite nervöst

Kort efter att jag skrivit mitt inlägg här igår kväll, fick jag rusa på toa och utan tvekan konstatera att de värsta symptomen tydligen INTE var över ännu - detaljer överflödiga. Urk.

Sedan dess har jag dock fått sova i tolv-tretton timmar med kortare avbrott. Antagligen grymt välbehövligt! Vid lunchtid klev jag äntligen upp och förflyttade mig till soffan på rätt darriga ben. Man får ingen plusenergi av magsjuka precis! Istället får man gräsligt ont i rygg och nacke av att ligga så mycket, let me tell you. Är stel som en pinne.

Nu ska jag försöka käka frukost, efter att ha gruvat mig i två timmar.
Riktigt pirrigt - måtte det hålla denna gång.

(Och JA. Är det dagens första mål kallas det frukost, även om klockan är 14...)

/Jenny

Inte min kaxigaste dag det här

Jösses vad spak jag varit idag. Jag är fortfarande inte vidare pigg, hu. Jag har börjat bli hungrig, men det tar en timme att peta i mig en halv macka och jag känner mig fortfarande osäker på om jag får behålla den. Magen mullrar som ett reaplan.

Hoppas få sova gott nu.
Hoppas på en mycket bättre dag imorrn.
Och inte minst - att ingen annan drabbas.

/Jenny

Platt fall

Förbaskade skiiiit.

Jag avskyr att kräkas. Och är det nån gång jag VERKLIGEN hatar att starta dagen med att kräkas, så är det när mina vänner ordnat ett överasknings-födelsedags-firande för mig.

Elände.

/Jenny

Pigg och rask

Märklig sjuka som sambon hade. Jätteynklig, kokhet och knäckt - i typ sex timmar. Sju kanske. Sen feberfri och "bara" huvudvärk kvar! Han har sovit en massa idag och är nu normal. Vi kör en säkerhetsdag till med extra handhygien och så, men det verkar över. TACK för det.

Frida får gå på förskolan imorgon, men farmorn och farfarn hämtar tidigt.
Tack! Det blir fint det.

/Jenny

Snabbväxling

Idag har Frida varit feberfri, skönt! Men visst sitter det kvar en del kraxighet, speciellt om hon stojar och rör sig. Beslutade därför att köra en "mellandag" för henne hos farmorn och farfarn imorgon (så smidigt, tack!), eftersom förskoletempot är klart högre för en liten hostfröken.

Själv har jag sovit ynka lite inatt. Inte nog med att jag var uppe toksent (med vilje - jag hamnade i ett jobbflow och då kändes det perfekt att bara köra på och få det gjort). Såklart tajmade det sig ju med att Frida hostväckte mig flera gånger, hennes säng knakade kopiöst plötsligt (känslig? jag? bah!) och så vaknade hon klockan SEX istället för mer lämpliga och förväntade 07.30 eller nåt sånt. Gaaaah.

Efter en intensiv jobbinsats här hemma på eftermiddagskvisten, låg jag på soffan och blundade lite medan Frida lekte med dockskåpet. Gäääsp. Jag hann tänka att det var skönt att sambon snart skulle komma, så att vi kunde hjälpas åt med mat och diskmaskinsplock och så.

Tror ni det blev en skön, vilsam kväll?

Stackars sambon mötte Frida i dörren med ett "uuuuhhuhuhuhu, pappa mår inte bra, pappa mår illa". Han virade in sig i ett täcke, bad om varm dryck och varma sockar och liksom gled ned i första bästa viloläge. NEJ nej nej nej. Kass mage och rätt hög feber kom han hem med stackaren.

Ok, upp och hoppa och i med överväxeln bara! Minsta magsjukemisstanke gör mig galet effektiv; upp med gästsäng, bädda, fram med hink och handsprit, separera handdukar och avdela lilla toan till sjuklingen, ta tempen, rigga sänglampa, plocka fram bok och kex och vatten och snytpapper. Till sist; utrymma vardagsrummet på busig 4-åring och hemmaknappande mamma. Puuuuh.

Så. Basläger klart. Stackars-pappan pysslas om såklart men isoleras i nedsläckt, stillsamt vardagsrum, medan vi friska (well nåja) håller till i resten av lägenheten. Och spritar händerna plenty. Och håller tummarna som blådårar, för att han slipper bli sämre och att vi slipper helt!

Hej och hå. Imorgon är en annan dag.

Tills dess tillbringar jag kvällen på en köksstol, haha!
Och kollar dagens TV på play-kanalerna med en timmes förskjutning...

/Jenny

Repris och retur

Så var det dags igen... Frida hostar vidare - det märktes tydligt efter 10 minuter bus när pappan kom hem om inte annat, hon lät som en kraxmaskin direkt och resten av kvällen! Jag tyckte att det hade lugnat sig, men så hade hon mest suttit och pysslat och ritat och lekt med klippdockor och annat stillsamt också. Stoooor skillnad med lite fysisk aktivitet.

Överraskande nog hade hon även lite feber idag (37,8 grader - på gränsen, men lite för högt för att det ska anses normalt). Det betyder att hon måste vara hemma imorgon. Snälla farmor barnvaktar på fm (stort tack för räddningen!), då jag är på två föreläsningar. Sedan åker jag hem till den krassliga, avlöser farmor och försöker jobba hemifrån lite på em (eller tar ut flextid, vi får se hur det går). Jag är lite hostig själv också, så helt fel är det väl inte trots allt...
 
Suck. Håller tummarna för att hon kan gå på förskolan på onsdag.

/Jenny

Åt rätt håll

Det verkar (hittills) gå åt rätt håll med Fridas öron. När jag "provtrycker" på dem gnäller hon, men annars klagar hon inte. Hon sov även igenom natten med något enstaka gny bara, överraskande nog. Hon går på alvedon så det är svårt att säga säkert, men febern verkar inte ha ökat. Skönt! Hostan hänger kvar men verkar gå åt rätt håll. Härligt, nu kör vi tillfriskningskurva all the way - det verkar gå i lås med barnkalasandet på lördag!

Det är fascinerande att betrakta Fridas lekande och lyssna på de monologer som bubblar fram. Hon har pysslat runt nöjt hela dagen. Nyss satt hon inkurad i en kuddkoja i fåtöljen och bytte kläder på Barbie, nu badar hon små PollyPocket-dockor i handfatet. Morfarn säger att hon är lik mig, jag hade på min tid tydligen också en massa fantasiscenarios inne i huvudet som höll mig sysselsatt.

Farfarn och farmorn har varit förbi en sväng idag. Frida fick blommor till sitt nya "rum" och de fick lite kaffe och bulle! Och så spritade vi händerna och hostade i armvecket, typ... Frida som precis innan de kom gått runt och gäspat och varit lite slö, fick värsta duracellrycket och var alldeles ybersprallad en stund! Men det är ju inte oväntat att fröken social lever upp när hon får sällskap, det börjar bli många långa krasslighetsdagar nu.

Min egen hosta ökar trist nog och det är onödigt tätt i luftrören. Astmaelände! Om jag går på piller, uthärdar jag huvudvärken som envisas med att hänga kvar. Pappan ringde nyss och sa att han var snuvig och kände sig hängig också... Det verkar vara en toppvecka det här, haha!

Nu är det väl så smått dags för middag, tror jag bestämt. Fast rutinerna har en tendens att glida fram en del när vi går hemma, så än är det ingen panik. I morse sov Frida till 08.30, löööövli!

/Jenny

Tidigare inlägg Nyare inlägg

RSS 2.0