Kan (själv)
Fröken göken tar på skorna alldeles själv!
(Fotot är taget för EN månad sedan, det kan man inte tro, brr!)
Frida börjar bli väldigt duktig på många saker nu. Det är lite svårt att hänga med - inte i vad hon klarar (även om man får en och annan överraskning ibland), utan i hur hon vill ha det. Ena sekunden ska hon BARA göra själv annars går jorden under, nästa sekund behöver hon hjälp med det mesta och blir övermänskligt frustrerad om man inte kommer på stuberten och assisterar.
Just nu brukar Frida till exempel...
...slänga saker själv i sopkorgen, t.ex. blöjor och småskräp.
...ta på och av skorna själv. Ibland. När hon har lust.
...ta av sig jacka, kofta och mössa, och lägga dessa på sin plats.
...borsta tänderna med en egen borste, innan vi får hjälpa till med en annan.
...trycka själv (med hjälp) för att få ut en dos av andningsmedicinen.
...gå själv och kissa på pottan, fixar brallorna och allt, ropar när torkning krävs.
...trycka på hissknapp, dörröppnare, övergångsställe-knapp, bussavstigningsknapp...
..."trycka på gröna" (knappen) när jag betalar med kort i butiken.
...lägga upp matvaror på bandet i affären och hjälpa till att packa ned.
...ta på sig innetofflorna själv.
...bära någon liten lätt påse när vi shoppar på stan.
...tvätta händerna själv (oftast utan tvål), och torka dem.
...bestämma vad hon ska ha på sig. Fast det är bara ibland som det är viktigt.
...tända och släcka lampor.
...stänga av TV:n själv när hon (tvingats) tittat klart.
Sen kan hon ju sååå mycket annat också. Viktigt och mindre viktigt. Prata som en galning, knäppa/fläta ihop fingrarna, sitta med armarna i kors, göra tokroliga grimaser, sväljkväka som en groda, stå och (nästan lyckas) hoppa på ett ben, spänna armmusklerna för att visa hur stark hon är och krafsa ned håret med fingrarna "för då blir jag Frida, mamma, kolla" - (Va?!). Haha, hon har många strängar på sin lyra minsann!
Själv har jag ägnat kvällen åt att (medan jag kollade på House och Brothers and Sisters) gå igenom, sortera och samla ihop en låda lånekläder inför dagstrippen till M&T i helgen. Hittade en stor bunt brallor till lillgrynet som passar nu, toppenbra! Nu kan Frida potträna utan risk för att vi ska stå utan ombyte, det är ett som är säkert! Jag måste bara styra upp lite garderobsplats framöver - enklare sagt än gjort, men jag ska nog komma på nån käck omflyttningsordning som funkar.
Jag har också slagit in en hel drös födelsedagspresenter ikväll. Alldeles för omsorgsfullt och pilligt (= läs: lääänge) som vanligt! Men det är så kul att verkligen söka fram papper och snören och kort som passar ihop, så att det blir en fin enhet! En omgång ska överlämnas på lördag, en omgång står packad för att åka iväg på posten imorgon eftermiddag.
Nu till sängen. Tro om det ska bli tredje gången gilt av hostnätter för Frida? Jag är en completto idioto som är uppe så här länge nu, har ju sovit totalt häjkon bäjkon de senaste två nätterna. Men det löser sig!
/Jenny
Lite om att bestämma
Jag försökte hinna hämta och värma mat. Kollade in TV:n emellanåt.
Jag hörde tjatter, busiga skratt, protester. Sedan hörde jag ett uppfordrande skrik.
Maaaammaaaa! Maaaaaaammaaaaaa! Maaaammaaaaaaaaa!
Jag valsade in i sovrummet i reklampausen och strök på ryggen, sjöng ett par sånger. Frida hann såsa till sig, innan jag gick tillbaka till mitt. Nytt försök att hämta käk. Såklart kvickande den lilla räkan till.
Maaaammaaaa! Maaaaaaammaaaaaa! Maaaammaaaaaaaaa!
Den här gången med tårar och en skugga av lätt panik. Pappan som försökte trösta och lugna, föste hon bort med en resolut hård putt mitt i fejjan... Han gav upp. Hon somnade sedan i mitt knä i soffan efter 3 minuter. Fast det hann ju bli lite sent, så nog kommer hon att gäspa imorrn.
Pappan påstår att Frida blivit så mammig! Visst, det stämmer ofta. Men jag får minsann samma omilda behandling (fast omvänd då) titt som tätt... Och så fort någon av oss säger ifrån ordentligt, gnyr hon efter den andre föräldern. Så jag skulle nog snarare kalla det test och taktik! Antagligen enkom på grund av att jag är minst lika tjurig som Frida (gissa var humöret kommer ifrån?!), så lindar hon inte mig fullt lika mycket runt lillfingret som pappan. Men gudarna ska veta att hon försöker - och att det blir krockar när jag sätter mig emot!
Nu har jag min tid. På sena kvällen. När allt annat är gjort, när alla andra kommit till ro. Tid att sitta med jobbdatorn i knäet, facebooka lite, blogga och se nån serie på TV:n. Tid som knycks från det som borde vara sömn! Min middag intogs till sist, klockan 21.15. Var det nån som sa att mammor ofta sätter sina egna behov sist?! Nääää.... =)
/Jenny
Lycka är...
Sedan ritade hon en mamma och en studsmatta också, men de var mera... hastverk. Inte lika roliga att föreviga som fina pappan!
/Jenny
Blöjblaj
Det höll inte riktigt ända in i kaklet ikväll, om man säger så.
Men TRE lyckade timmar är väl inget mot ETT litet missöde?!
(Att missödet sker i en barnstol av plast, tackar vi också särskilt för.)
Hejja Frida.
/Jenny
Fria associationer
Idag stannade vi till på stan på vägen hem. Jag serverade lilla fröken lite frukt och annat smått, så att hon skulle stå sig till den sena middagen. Bland annat mumsade hon girigt hemodlade Physalis, som min arbetskamrat bjudit på i drivor på jobbet i dag!
Därefter gav vi oss in på Åhlens och sökte hudkrämer till mig. Frida spanade runt bland glittriga läppglans ("Kolla mamma, vaaaa de är glittrigt i den här, vaaaa vackert!") och andra fynd. Jag hittade någon ny fruktig serie med body lotion och duschkrämer, som jag sniffade mig igenom. Frida kom genast illrande och ville också lukta.
- "Oooooh, den luktar olja, usch, uä!" (apelsin/kanel)
- "Den luktar juice!" (vanilj/päron)
- "Mmmmmmm. Den luktar familj!" (blev så paff att jag glömde vad det var. FAMILJ??!)
- "Den luktar faktiskt Frida!" (en duschtvålspuff av nylon...)
Det var nästan fånigt att visa sig på stan idag. Frida och jag var nämligen löjligt matchande! Sådär "men herregud, ska de gå till fotografen eller?!"-matchande. Frida hade turkos tunika och grå byxor + svart-vit-turkosa strumpor. Jag hade svarta brallor, skor och tunika men med turkost linne, halsband, munkjacka och halsband till. Jösses, präkto-SM. Bara att slå till och köpa träningsoveraller i familjepack direkt!
När vi till slut rasslade hem, var vi såklart båda hungriga. Frida ville ha isglass, och jag lät henne få ta den och lite frukt och sånt före maten, mot att hon lovade äta ordentligt (vilket hon sen gjorde - tallriken var på pricken TOM). Frida som helt tydligt väntat sig mothugg på glassen, utbrast:
-"MEN, du är väldigt snäll mot mig idag, mamma!"
Vilket publikfrieri. (Och det funkar. Klockrent. Man blir varm i hjärtat.)
Nu ska jag gå och bädda ned mig och lyssna på små och stora andetag i mörkret. Det ska bli spännade att se om Frida kravlar upp till oss runt tre inatt, som hon för ovanlighets skull gjort ett par nätter den här veckan. (En vecka där hon sovit utan napp och gosis ALLA dagar hittills!)
/Jenny
Typiskt just nu
Vad händer då? Vad kan hon, vad gör den lilla busfnattaren numera?
Hon pratar jobb. I somras sprang hon fram och tillbaka över mina ben med en glödande frenesi och sa gång på gång "Det här är mitt jobb". Hon joxade och fnulade med bänkarna kring Savannen på Kolmården, medan hon förklarade att "Jag ska bara jobba lite". Hon vill gärna vara stor. Börjar ha rätt så bra koll på kissandet - men vill ändå kissa i blöjan mest. Går på toa morgon och kväll och väldigt varierande antal gånger under dagen, men blöjan ska vara på, punkt.
Hon sjunger. Ofta, mycket, gärna - och titt som tätt helt för sig själv, utan initiativ från oss. Hon har bred reportoar! Mest imponerande är nog "Visa vid vindens ängar", som hon kan hela utantill. Men det duger fint med vanliga barnvisor också, eller långa hitta-på-trallningar också för den delen! Sen vill hon fortfarnade dansa, dansa, dansa. Det håller i sig. Stilen har dock glidit över lite från Riverdance-stuket till... jaa... till... energiskutt, bara. Stamp, stamp, stamp - och spretskutt! Och så igen och igen. Flaxar mycket med benen.
Hon säger emot och vill bestämma. Helst ALLT. Protesterar med all den lungkapacitet och dramatisk ådra en liten dam kan uppbåda. Har en 2,5-årsvilja som kan fylla ett helt rum! Men följer samtidigt glatt med till förslag på NYA mål och utropar "Jaaa, jag älskar det!" nästan vad det än gäller. Obetalbart. Så positivt att man förundras nästan varje gång! Jag älskar det och bävar en smula för när hon övergår i en mer.. eh... trubbig fas.
Det är också populärt att träna på tidsperspektivet och hur man ska uttrycka det i ord, framför allt bakåt. "Där var vi igår" säger hon om det mesta som har hänt, oavsett om det var en månad eller en halv dag sedan. Testa att säga olika klockslag. En dag somras rasslade lilla tröttot upp vid 9.40 (lade sig 23.20), ställde sig yrvaken i hallen, kollade på klockan och sa bestämt: "Nu ä klockan sjuuu". Haha. Hon pratar också mycket om pyyyyyyyytteliten och stooor. Jämför saker. Definierar, llksom. Jämför sig själv med andra, storleksmässigt och åldersmässigt.
Finsmakar-fnutten vill just nu ha kall mat. Very kall. Gärna överbliven pasta direkt från kylen och kall korv, typ. Ingen mikro göre sig besvär i onödan. Jag klagar inte - det är lättlagat! Haha. Fenomenet uppkom dock när det var som varmast i somras och verkar mattas av lite nu, så vi får se. Hon vågar ofta åtminstone provsmaka ny mat och ibland går det hem. Nya favoriter är jordgubbar och räkor (och i viss mån vattenmelon). fast det är klart, hon vill ju sällan äta MAT. Alltså korv, pasta, köttbullar, potatis och en hel massa annat går finfint. Jodå. Bara det inte är MAAAT. Har försökt förklara att allt det där ÄR mat, men hon ger sig inte. Ehhhh... begreppsförvirring AB?!
Plötsligt har det blivit viktigt att visa upp sig. Hon säger "Såg du?" hela tiden, medan hon gör något litet skutt eller så. Och vill ha bekräftelse, oavvänd uppmärksamhet. Och beröm. =) Men hon ger också OSS beröm, när vi gjort sånt vi berömmer henne för. I det kan ingå att få applåder för att man gjort "nummer två" på toan, eller för att man kan säga ordet "tidning". Men det är kanske bäst att passa på att glädjas medan hon uppskattar vår kompetens! Det kanske inte håller i sig så länge, vem vet...
Den lilla rackarungen har börjat plocka upp svordomarna och andra fula uttryck. Det tog faktiskt oväntat lång tid, med tanke på hur rapp hon är att upprepa allt annat vi säger! Och jag är alldeles för dålig på att hålla igen, tyvärr - ja, jag skäms för det. Nu har hon väl ett utbud på sisådär, två-tre svordomar och ett par oförskämda fraser. Suck. (Försöker minimera användandet dock och det går åtminstone hyfsat.) Hon har också börjat blanda in småord i meningarna. Ordet "liksom" halkar med ganska ofta just nu, låter helknasigt när det kommer ur en sådan liten mun...
Busbruttan ser också en förtjusning i att krypa in och sätta sig i påsar, kassar, väskor, baljor etc. Det är nästan så att man kan tro att hon varit en katt i ett tidigare liv! Hon vill också hjälpa till, hjälpa till, hjälpa till. Med ALLT. Senaste favoriten är att få plocka fram saker ur kylen till matlagningen! Hon kan mer än man tror, om man bara lyckas plocka fram tålamod nog för att låta henne pilla på i evigheter. Hon är kärleksfull och go och lyckas uttrycka detta i både ord och handling.
Vi har verkligen en tokduktig tjej, som vi är så stolta över att vi nästan spricker.
Bäääääästa Frida!
/Jenny
Påbrå
Skrattar för övrigt ihjäl mig åt den lilla blommisen som för tillfället går runt och "packar" för resa till morfar. Hon går runt med sin lilla Nalle Puh-resväska. Plockar fram saker. Pratar, pratar. "ALLT ska med, den här är min bästa favoriiiit" och "Den här kan också vara bra att ha juh" säger hon, hahaha. Där brås hon också på mig. Tveklöst.
/Jenny
Leka gömma
Ja, vad ska man säga. Gissar att svårighetsgraden ökar så småningom... Just idag är både pappan och jag lite matta och småkrassliga, så Frida-varianten anno juni 2009 är ganska tacksam, haha.
/Jenny
Toabestyr
Jag: "Har du bajsat, Frida?"
Frida: "Nääää. Pappa haj bajsat på toan. Jag tittade på bajset och det vaj blä blääää bläää!"
Nyfikenheten har liksom inga gränser.
Frida deklarerade förresten nyss bestämt: "Jag äj stoj tjej nu, ja gill inte ha blöja, ha tjosoj" (= jag är en stor tjej nu, jag vill inte ha blöja, jag vill ha trosor). Hm. Sagt av tjejen som bara just börjat kissa nån enstaka gång om dagen på toan igen... Kanske en tillfällig fix idé, vi får se. Bara trosor lär antagligen funka sisådär, men visst ska vi testa! Bara inte i soffan, på lurviga mattan eller i laminofåtöljen. Spänningen är olidlig.
(Det blir inte så lång teststund, såhär första gången. Vildvittran här hemma har inte sovit på dagis idag - fin uppföljning av ickesovardagen från avgrunden igår. Hon trilskades sen på kvällen också, somnade sent och borde vara trött som en plätt idag... Men vem vet, hon har minst sagt gott om vilja att härda ut.)
Haha.hon är en barsk dam, lilla grynet. Jag hör pappan och Frida från sovrummet mitt i buset:
Pappan: "Nu ska jag åka och handla mat, förstår du."
Frida: "Neej. Tjäpp dig!" (= skärp dig)
Jösses. Nu ska jag och energitrollet gå i närstrid snart. --ler--
/Jenny
Mattestart
Som ni förstår kommer jag att göra mitt bästa för att servera Frida lite insikter på det här området. Eftersom jag är totalt korkad på svårmatte (tyckte det var trist, gick humanistisk...) så är det liksom nu och de närmsta typ sju åren som jag kan dra mitt strå till stacken. Jag pratar redan ganska ofta med henne (på enkel nivå förstås!) om mängder, avstånd, tid, storleksjämförelser och sånt där som kan trigga räknehjärnan.
Frida har ganska länge kunnat räkna till 10, och nu börjar 11, 12, 13 att smyga sig in. Men det är ju sådant som går att lära sig utantill. Jag har dock till min glädje lagt märke till att hon numera kan förstå upp till talet tre! På familjegympan härom veckan, marscherade hon iväg för att hämta sittunderlägg till mig, sig och pappan. Hon kom tillbaka med tre stycken! Igår låg det tre nappar i hennes säng på morgonen. "Oj, vad många nappar du har" sa jag. "Nej, inte många, tje nappaj ä dä!" sa Frida då. Läste dessutom i nån bok att barn inte förväntas begripa talet tre förrän i treårsåldern, så det bådar ju gott, haha!
/Jenny
Bästa trallen
Jag blir så glad när jag ser dig
Jag blir så glad när jag ser dig
Jag blir så glad när jag ser dig
Jag blir så glad, glad, glad, glad
glad när jag ser dig!
/Jenny
Missvisande namn
Utanför ena gallerian i stan fanns en fiskdamm idag. Det nog en möhippa, eller jämn födelsedag kanske? Ett gäng utklädda brudar fanns i alla fall på plats och undrade om Frida ville fiska fiskdamm. Visst, Frida fick fiska. Hon stod lite förvånad och höll i spöet och upp kom en igenhäftad papperspåse.
Efteråt höll hon påsen nogsamt framför sig, medan hon under säkert 5-10 minuter gick och trallade "fisken simmar många timmar i sitt haaav ". Jättenöjd. Men sen kom hon på:
Frida: Mamma, nu få öppna och kolla fiskajna?
Jag (leende): Ja, det får du.
(vi hjälptes åt att öppna den ihophäftade påsen)
Frida (väldigt snopen): Nämen! De ÄÄ inga fiskaj!
Jag: Vad är det då?
Frida: Goooooodis! (fundersam, men hoppfull) Nu ä lörda???
Jag. Ja, det är det faktiskt.
Frida (paff): Nu äta dom?
Jag: Ja, det får du.
Frida (med en obetalbar min av lycka): Ååååh, tack snaälla mamma, tack tack!
Sedan mumsade hon Zoo och sa inte ett pip mer på flera minuter. --ler--
Om det blev nån spegel? Ja, en vit och ganska trist. Den enda lilla med skaft som gick att uppbringa i hela stan tror jag. Vi kollade i alla fall i minst åtta butiker, så jag skulle säga att jag gjorde en ganska god kartläggning... --suck.-- Det är tydligen ute med skaft-speglar för tillfället!
/Jenny
Varför?
Jag: Jag måste gå och kissa nu.
Frida (följer efter som en svans): Vafföj?
Jag: För att jag är kissnödig.
Frida: Vafföj?
Jag: Kanske för att jag druckit mycket.
Frida: Vafföj?
...
Sedan tog det faktiskt slut. Den här gången. Jag undrar om det är någon lite äldre sköning på dagis som hon hört och testhärmar?
/Jenny
Självmedveten
Gissa om det är många som kommenterat att hon har gulliga lockar?
/Jenny
På tapeten just nu
- Pratar väldigt mycket, ofta och intensivt. Får ofta kommentarer om det nu, när vi träffar folk. Säger J istället för V i början på ord (typ "jantar"=vantar, "jatten"=vatten). Fast ibland blir det L istället ("Lera"=Vera)! Har massor med roliga uttryck och stående kommentarer.
- Kan hoppa jämfota, och stå på ett ben en kort stund utan att hålla i sig! Klättrar gärna på alla möbler, balanserar, klänger och hänger i armarna.
- Klär på sig själv tröjor väldigt bra, klarar ofta även brallor (brukar bara fastna på rumpan och ibland bli bak-och-fram), strumpor (med hälen på snisken då och då), mössor (klockrent) och vantar (fast tummen är lite trixig mellan varven)! försöker med skorna men det är oftast lite motsträvigt...
- Spelar mycket teater - skrattar tillgjort, gör trumpen-min som sen spricker upp i skratt osv. Säger ifrån: "Nej, jag jill inte" eller "Jag säger NEJ". Men också "Jaaa mamma, DET är bja! Tack tack!"
- Är extremt bra på att säga tack. För allt. Till och med när det liksom inte ens behövs. Känns finfint inför besök hos andra, men vi får väl se hur länge det håller i sig. Är också väldigt bra på att säga "dumma" så det väger upp åt andra hållet.
- Har ett minne som inte är av denna världen, lägger märke till detaljer med ett falköga och pratar ofta om sådant som hänt eller ska hända (så att man ibland knappt begriper nånting om man inte kan associera rätt)!
- Äter kanonbra själv ibland, men är för lat eller distrtaherad andra gånger (så då matar jag). Leker gärna när hon äter. Gillar just nu passionsfrukt, tomat, pastaskruvar, varmkorv, ost (fetaost, hushållsost eller riven parmesan är alla finemang) och leverpastej lite extra. För att inte tala om mackor. Och isglass! Och vatten, gärna saft. Gillar inte mjölk eller att dricka varmt - utom misosoppa som är en favorit! Tjatar ofta om att hon vill ha sushi-risbollar.
- Älskar att kasta bollar och hoppa i sängen med pappan. Pusslar gärna, lekter med lera, målar, gungar, hoppar i vattenpölar, läser böcker... TV-titande är fortfarande poppis men har ändå minskat betydligt. Sjunger gärna en trudelutt själv nu. Musik och en pigg stampdans är stående favvisar också.
- Är väldigt ordningssam mellan varven (när hon inte kastar jackan på golvet, vill säga....). Hon stänger duschkabinen om vi lämnat den öppen, flyttar grejor från höger till vänster, samlar i burkar och lägger i lådor. Var sak på sin plats eller sitt vis. Ibland, som sagt. Men oftare än jag väntat mig av en tvååring!
- Är kittlig lite överallt, men allra mest under hakan. Killar jag där samtidigt som vi busar, skrattar hon så gott att mitt hjärta blir alldeles mjukt.
- Har slutat slåss, som hon gjorde ett kort tag mot mig för nån månad sedan. Kramas och pussas fortfarande väldigt gärna, och DET är världens mysigaste, mest fantastiska, underbaraste, hjärtevärmande grej!
/Jenny
Bit för bit
Frida har totalt dille på pussel numera. Det började efter tvåårsdagen, när Bamsepusslet från M med familj blev en storfavorit. Nu har vi plockat fram alla "fådda" och ärvda pussel vi har, och hon vässar tekniken hela tiden. Hon har helt greppat hur man ska tänka, det imponerar stort. De har väl ca. 9-15 bitar, de som gäller just nu. Pussel som hon lagt flera gånger är hon GRYMT snabb på! Sen mellan varven kommer vansinnesutbrotts-skriken när någon bit hakar upp sig och inte hamnar på plats GENAST, haha (hm, VEM kan hon har ärvt den stubinen av?! ). Men mest kan hon bra och själv, man kan behöva tipsa lite om vad som hör ihop bara ibland. Superhäftigt!
Idag blev pappan försenad från jobbet, så jag fick rycka in och hämta Frida på dagis trots att det var "hans" dag. Barngruppen var ute och lekte när jag kom, och jag insåg att det här med att uppdatera regnställs-storlekarna är nog hög tid nu.... Frida befann sig i en frökens famn, alldels rödflammig i ansiktet av gråt (ännu ett arv från mig som hon lär glädjas åt - NOT). Orsaken: "Hon är jättetrött, har inte sovit idag heller.".
Och nog var Frida trött! Hon grät för att jag ville ta av regnbyxorna. Hon grät för att jag hade tuggummi (hon är lite rädd för tuggummi, fråga mig inte varför...). Hon grät för att jag ville kolla blöjlistan. Hon grät för att jag skulle bära henne. Allt var helt knasigt för lilla tufflan! Men hon sa också att hon hade ont i magen, och när jag frågade om hon kanske var hungrig sa hon att hon ville ha "muuuukt macka" (= mjuk macka). Lilla gryn.
När jag hade kommit till dagis, därifrån med overallstrollet och hela vägen hem, så var pappan också på plats. Vi mötte upp utanför vårt port, han tog sötnosingen på armen och jag sladdade tilbaka till jobbet för ytterligare några timmars jobb. Jag var sist på bygget idag och fick larma stället! Det hör inte till vanligheterna längre. Sen kom jag hem till en busunge som ätit massor men förvånande nog INTE velat sova nåt trots allt! Hon slocknade rätt gott när det väl blev nattningstajm, om vi säger så.
Jag har totalt soff-pauserat framför TV: ikväll, har sett Mästarnas mästare och House. Kul att Elofsson och Moström fick vara i final, det var önskad och rättvist! Glömde dock bort att Lost skulle börja ikväll, så jag får spela in reprisen istället sen. Retligt, jag som sett fram emot det! Nåja. Nu är det min tur att skutta ned i sängen!
Nej vänta, jag måste ju berätta en rolig och hedrande sak först! Jag har intervjuats för ett forskningsprojekt på jobbet idag , av en kvinna från en helt annan avdelning. Projektet rör hälsofrämjande arbetsliv och aktörsperspektivet, alltså nåt kring medarbetarnas roll i ett hälsofrämjande perspektiv. Hon ska intervjua sex personer, som är "omvittnat goda medarbetare och ansvarsfulla personer och kollegor". Och FLERA personer hade tydligen föreslagit mig som lämplig! Häftigt att få ett kvitto på att man uppfattas positivt (åtminstone av dem). Jag blev väldigt glad!
Nu är det godnatt.
/Jenny
Tvåårskontroll
Sedan var det dags för besök hos sköterskan. Mäta och väga (numera på en stå-våg respektive med en mätpinne på väggen) gick finfint. (Jag hade absolut tänkt tanken på hur kul det kunnat bli om hon verkligen inte ville nåt av allt vi skulle göra där - men hon skötte sig exemplariskt!) Frida väger nu 12,4 kilo och är 88,5 cm lång. Hon hade planat ut i båda sina kurvor och ligger nu precis under normalkurvan, men eftersom både längd och vikt följde varandra så såg det bara fint ut.
Sedan fick vi lite hälso-info (rekommenderad maxtid för TV och dator etc per dag, mycket rörelse etc), pratade lite om vad Frida kan och om jag hade några frågor. Frida babblade ju på som vanligt, så frågan om hon har kommit upp i tvåordsmeningar besvarade sig självt... *skrattar* Jag slutade räkna efter treordsmeningarna men hon är lätt uppe i 5 ord eller så ibland numera. Sedan verkade de faktiskt lite impade över att hon redan kan några siffror och än fler bokstäver.(Stolt, jag?! Tssss...)
Hon tog på sig alla kläderna själv också efter vägningen idag (om än bak och fram). Hon börjar bli så stor och kunna så mycket, alltså! Ibland hänger inte ens jag med riktigt. Hon är helt störtskön och nu händer det grejor med henne varje vecka, tycker jag. Det kommer bara att säga poff, så ska hon börja skolan! Jisses.
Nu ska jag få i mig en macka, sedan är det som vanligt hög tid för sängen. Imorgon har vi lite extra bråttom iväg, jag har ett intensivt jobbmöte på morgonkvisten så jag får inte ligga och snooza... Ha en bra torsdag hörrni!
/Jenny
