Läsvanor
Ur formuläret vi ska fylla i inför 5-årskollen:
- "Kan ditt barn lyssna på och förstå berättelser utan bilder?"
Ja, haha, räknas högläsning ur "Prickskytten" av Lee Child? Frida älskar att höra Johan läsa högt ur sin bok, som han håller på och läser. Jag kan inte begripa hur hon kan tycka att det är intressant, men det gör hon.
Behöver jag säga att vi också börjat läsa kapitelböcker (den snälla, barnvänliga varianten alltså) ibland på kvällarna numera?
Frida börjar kunna läsa enstaka ord (ofta förvånande långa!) såpass okej själv nu, att det bara är en tidsfråga innan hon själv kan börja om och läsa de enkla böckerna.
Spännande!
/Jenny
Bilder av busungen
Just nu produceras det teckningar på löpande band. Det går inte en dag, utan att hyllan på förskolan är fylld med teckningar och annat pyssel. Och tröjärmarna är fyllda med färg... Några av Fridas senaste alster:
/Jenny
"Oj, gravstenar", tänkte jag. Men nej, det är ju KULLAR, förklarade Frida. Den ena
har blommor på sig, den andra en hiss och hon kikar ut överst i hissen. Och den
lilla röda finken där intill, det är visst jag. Med min handväska, minsann. Okidoki!
Just nu ääälskar Frida dinosaurier. Här har hon ritat en
Tyrannosaurus Rex (tror jag) som är rejält på bettet!
/Jenny
Hurra för Frida simmaren
Idag har vi tillbringat hela eftermiddagen på Fjärran Höjder-badet. Plaskat, busat, lekt. Frida har dykt en massa. Det är hennes nya grej, att det plötsligt är roligt att ha huvudet under vatten! Härligt framsteg. Ibland håller hon för näsan, ibland inte.
Jag som själv gillar att simma och bada, såg på henne att hon kunde mer än hon trodde. Jag såg att hennes vattenvana plötsligt kommit in i en ny fas. Såg att hon ju gjorde rätt så riktiga simrörelser och kom snabbt framåt när hon simmade med puffarna. Så jag envisades med att hon skulle träna att simma lite utan armpuffarna.
Ja, UTAN puffarna. Bara liiiite. Men utan!
Nja... Först var hon alldeles emot det, men till sist gav hon med sig.
Och vad hände?
Hon SIMMADE minsann!
Hon körde nån hundsimsliknande variant, men tog sig då helt tryggt fram med ansiktet ovanför ytan. Minst 3-4 meter i stöten, och många gånger. Sedan fick hon låna simglasögon, och då simmade hon under vattnet. Ännu längre! Och då kom bröstsimsarmtagen fram istället. Så himla häftigt!
Mjukhjärtade mamman blev lite våt i ögonvrån, när den lilla pinglan strålade och tjoade och tjöt av förvånad glädje över att hon kunde. Hon KUNDE!
Det får nog bli en del badande i vinter, tror jag. (Om inte annat, skulle det vara helt berättigat som kompensation för allt icke-badande denna flyttsommar...) Man ska smida medan järnet är varmt, sägs det ju.
/Jenny
Jag som själv gillar att simma och bada, såg på henne att hon kunde mer än hon trodde. Jag såg att hennes vattenvana plötsligt kommit in i en ny fas. Såg att hon ju gjorde rätt så riktiga simrörelser och kom snabbt framåt när hon simmade med puffarna. Så jag envisades med att hon skulle träna att simma lite utan armpuffarna.
Ja, UTAN puffarna. Bara liiiite. Men utan!
Nja... Först var hon alldeles emot det, men till sist gav hon med sig.
Och vad hände?
Hon SIMMADE minsann!
Hon körde nån hundsimsliknande variant, men tog sig då helt tryggt fram med ansiktet ovanför ytan. Minst 3-4 meter i stöten, och många gånger. Sedan fick hon låna simglasögon, och då simmade hon under vattnet. Ännu längre! Och då kom bröstsimsarmtagen fram istället. Så himla häftigt!
Mjukhjärtade mamman blev lite våt i ögonvrån, när den lilla pinglan strålade och tjoade och tjöt av förvånad glädje över att hon kunde. Hon KUNDE!
Det får nog bli en del badande i vinter, tror jag. (Om inte annat, skulle det vara helt berättigat som kompensation för allt icke-badande denna flyttsommar...) Man ska smida medan järnet är varmt, sägs det ju.
/Jenny
Några alster
Frida ritar i perioder gaska mycket, sedan vips ritar hon nästan inte alls.
Här är några av hennes senaste alster.
Det är ju så spännande, det här med skrivandet. Frida är petig och noga och vill minsann först bekräfta att hon stavar korrekt innan hon skriver, även fast hon oftast kan utan att fråga. Hon gör som hon brukar - ser till att vara säker på att hon kan, innan hon gör.
Uttrycksfulla RAP här, tror jag är det andra helt självständigt skrivna ordet i ordningen.
Det första? Det var BAJS.
Jodå. Damen siktar in sig på ett fint och varierat språk, som ni hör.
/Jenny
Här är några av hennes senaste alster.
Jag och Frida. "Och när jag sätter den lilla typen under handen här, är
det för att du känner efter vattkoppor och skorpor i mitt hår mamma!"
"Det här är en elak sjöjungfru-fe!" Hu, läskig typ det där.
Ännu en gång har Frida ritat sig själv och mig. "Du drar lite i min klänning mamma, och
så rapar du! Raaap, hahaha! Raaaaap! Visst står det rap där? Tänk att du rapar sådär!"
Det är ju så spännande, det här med skrivandet. Frida är petig och noga och vill minsann först bekräfta att hon stavar korrekt innan hon skriver, även fast hon oftast kan utan att fråga. Hon gör som hon brukar - ser till att vara säker på att hon kan, innan hon gör.
Uttrycksfulla RAP här, tror jag är det andra helt självständigt skrivna ordet i ordningen.
Det första? Det var BAJS.
Jodå. Damen siktar in sig på ett fint och varierat språk, som ni hör.
/Jenny
Allt hände visst förra året
Sedan ungefär ett par veckor, har Frida börjat träna frenetiskt på tidspespektiv. Allt ska definieras i tid, på ett eller annat sätt.
- Den fick jag en timme... eller... en minut... en... en kort stund innan du kom, mamma!
- Det var jättejättejättejättejättejättelänge sedan ju.
- Mamma, hur länge är en stund?
- Hur länge är det kvar tills det är lördag nästa gång?
- Mamma, har du fyllt 100 år? Kommer du att bli 100 år?
- Är hon lika stor som min kusin N? Eller som kusin A?
Och så favoriten, som redan återkommit såååååå grymt ofta att det blir fnissigt. Alltså vi snackar minst 10 ggr om dagen här, vad man än pratar om:
- Ja just det, den gillade jag när jag var TRE, mamma.
- Det lärde jag mig när jag var TRE.
- Det brukade jag göra föut, när jag var TRE.
- Den har ju jag haft jättelänge, sedan jag var TRE!
/Jenny
Gaaaapa stort!
Jag var med Frida till tandläkaren i måndags, innan jag drog på jobbresa. Hon gapade orädd som en hungrig fågelunge och fick beröm för utomordentligt fina tänder.
Skönt. Bara att borsta på som vanligt alltså!
/Jenny
Skönt. Bara att borsta på som vanligt alltså!
/Jenny
Datoriserad dam
Frida spelar spel på www.bellasara.com. Vi provar något nytt som vi aldrig varit inne på förut, där man ska fånga insekter som flyger förbi i såpbubblor. Jag testar och tycker det går snabbt, och säger därför att det här var ganska svårt. Frida hugger musen och börjar köra. hon fångar direkt några fjärilar - att man måste både klicka och dra samtidigt är nemas problemas för henne:
- Haha, kolla, det här var ju pricklätt! Kolla vad bra det går!
Det är intressant att stå bredvid och kolla på vad Frida kan när hon sitter vid datorn. Jag ser hur hon provar sig fram och hur snabbt hon fattar hur hon ska uppnå det hon vill. Hon växlar mellan funktioner och verktyg som hejsan svejsan! Det enda hindret är att ibland behöver hon kunna läsa pratbubblor och så. Hon stakar på men oftast är texten för lång än så länge - då hojtar hon.
På konferensen jag just var på, föreläste en man från Indien (?) om barns lärande kopplat till datorn. Han hade forskat och gjort experiment med att installera en dator i slummen i indiska städer eller långt ute på landbygden, och lämnat den (fri att använda för fattiga barn) i ett antal veckor eller månader för att sedan återvända och se resultaten. Barnen hade själva lärt sig hantera den och kunna uppnå det de ville, flera hade lärt sig engelska etc. Mycket intressant!
/Jenny
- Haha, kolla, det här var ju pricklätt! Kolla vad bra det går!
Det är intressant att stå bredvid och kolla på vad Frida kan när hon sitter vid datorn. Jag ser hur hon provar sig fram och hur snabbt hon fattar hur hon ska uppnå det hon vill. Hon växlar mellan funktioner och verktyg som hejsan svejsan! Det enda hindret är att ibland behöver hon kunna läsa pratbubblor och så. Hon stakar på men oftast är texten för lång än så länge - då hojtar hon.
På konferensen jag just var på, föreläste en man från Indien (?) om barns lärande kopplat till datorn. Han hade forskat och gjort experiment med att installera en dator i slummen i indiska städer eller långt ute på landbygden, och lämnat den (fri att använda för fattiga barn) i ett antal veckor eller månader för att sedan återvända och se resultaten. Barnen hade själva lärt sig hantera den och kunna uppnå det de ville, flera hade lärt sig engelska etc. Mycket intressant!
/Jenny
Blivande bokmal?
Frida är väldigt inne på bokstäver just nu, det är jättespännande att hänga med på!
Hon kan i stort sett alla stora bokstäver - eller kanske inte Q och sånt som sällan används... Kan både namnet på dem och skriva dem, även om hon t.ex. blandar ihop T och L ibland av bara farten. Nu håller hon på och övar lite på små bokstäver, men där har jag inte klart för mig hur många som sitter ännu - lilla e är den enda jag är säker på att hon kan.
Hon kan läsa enklare ord själv (men stora bokstäver gäller, alltså). MER, MEN, HEJ, JAG, OLLE osv osv går hem - men hon orkar inte alltid, man får liksom peppa henne. Diskussionen brukar vara på ett ungefär:
- Mamma, vad står det här?
- Vad tror du? Prova själv!
- Men hallå, jag KAN ju inte läsa!
- Johoo då, ett sånt där kort ord kan du själv. Prova!
- Okej.... Mmmmm... mmmm... eeeee... rrrrrrrr... Mmmmeeerrr... MER!
- Ja, just precis, braaaa hjärtat!
- Haha, jag KUNDE ju!
Hon har också precis börjat prova att skriva annat än sitt namn (och andras namn på teckningar som hon ger bort, men du vill hon ha en "mall" att härma helst). Nu kan hon komma på att hon vill skriva lite vilka ord som helst. Hon frågar om varje bokstav, vågar inte lita på att hon kan:
- Jag ska skriva KATT mamma, vilken bokstav är det först?
- Lyssna efter, vad tror du?
- Kh, kh, kkkkhhhh... K!
- Japp, bra!
- Men vad kommer nu??
- Prova själv, vad tror du?
- Kh... kh.. khaaaa... khaaaa...aaaa.... A!
- Exakt!
- Sen då? osv osv
Det är häftigt värre. Lite mer små bokstäver i kunskapsförrådet, så kan hon börja staka sig fram "på riktigt" både här och där. Spännande!
/Jenny
Hon kan i stort sett alla stora bokstäver - eller kanske inte Q och sånt som sällan används... Kan både namnet på dem och skriva dem, även om hon t.ex. blandar ihop T och L ibland av bara farten. Nu håller hon på och övar lite på små bokstäver, men där har jag inte klart för mig hur många som sitter ännu - lilla e är den enda jag är säker på att hon kan.
Hon kan läsa enklare ord själv (men stora bokstäver gäller, alltså). MER, MEN, HEJ, JAG, OLLE osv osv går hem - men hon orkar inte alltid, man får liksom peppa henne. Diskussionen brukar vara på ett ungefär:
- Mamma, vad står det här?
- Vad tror du? Prova själv!
- Men hallå, jag KAN ju inte läsa!
- Johoo då, ett sånt där kort ord kan du själv. Prova!
- Okej.... Mmmmm... mmmm... eeeee... rrrrrrrr... Mmmmeeerrr... MER!
- Ja, just precis, braaaa hjärtat!
- Haha, jag KUNDE ju!
Hon har också precis börjat prova att skriva annat än sitt namn (och andras namn på teckningar som hon ger bort, men du vill hon ha en "mall" att härma helst). Nu kan hon komma på att hon vill skriva lite vilka ord som helst. Hon frågar om varje bokstav, vågar inte lita på att hon kan:
- Jag ska skriva KATT mamma, vilken bokstav är det först?
- Lyssna efter, vad tror du?
- Kh, kh, kkkkhhhh... K!
- Japp, bra!
- Men vad kommer nu??
- Prova själv, vad tror du?
- Kh... kh.. khaaaa... khaaaa...aaaa.... A!
- Exakt!
- Sen då? osv osv
Det är häftigt värre. Lite mer små bokstäver i kunskapsförrådet, så kan hon börja staka sig fram "på riktigt" både här och där. Spännande!
/Jenny
Så kom hon då äntligen i tidningen
Förra året glömde jag/vi bort att små födelsedagsbarn brukar vara på bild i tidningen... Den här gången, har Frida påmint mig sedan innan nyår. Så nu idag, på den efterlängtade fyraårsdagen, var det dags!
/Jenny
/Jenny
Torrt och fint
Resultatet av försöksverksamheten inatt:
Barnet? Hon sov hur gott som helst. Kröp efter halva natten upp i vår säng och plåstrade sig intill mig, men svarade nekande på frågan om ifall hon behövde kissa innan hon somnade om som en sten. Exakt klockan 06 slog hon upp sina blå och sa KISSA! Pappan som precis skulle gå upp, spratt ur sängen och tog henne till toan. Sedan bar han in henne till sängen igen och hon somnade faktiskt om efter en liten stund - bara för att knappt gå att få liv i en timme senare...
Mamman? Jag sov ganska oroligt och väntade mig en pöl när som helst. Tji fick jag, haha!
Duktig tjej, alltså. Härligt! SÄRSKILT det där med att somna om gillade jag, för jag är övertygad om att det här natt-toandet vi brukar ägna oss åt har möjliggjort en hel del extra morgonsovning. Det vill jag INTE gå miste om i onödan, om man säger så!
/Jenny
Barnet? Hon sov hur gott som helst. Kröp efter halva natten upp i vår säng och plåstrade sig intill mig, men svarade nekande på frågan om ifall hon behövde kissa innan hon somnade om som en sten. Exakt klockan 06 slog hon upp sina blå och sa KISSA! Pappan som precis skulle gå upp, spratt ur sängen och tog henne till toan. Sedan bar han in henne till sängen igen och hon somnade faktiskt om efter en liten stund - bara för att knappt gå att få liv i en timme senare...
Mamman? Jag sov ganska oroligt och väntade mig en pöl när som helst. Tji fick jag, haha!
Duktig tjej, alltså. Härligt! SÄRSKILT det där med att somna om gillade jag, för jag är övertygad om att det här natt-toandet vi brukar ägna oss åt har möjliggjort en hel del extra morgonsovning. Det vill jag INTE gå miste om i onödan, om man säger så!
/Jenny
Utvecklingssamtal
Förra veckan var jag på utvecklingssamtal på förskolan. Vi pratade bland annat om nuläget hemma, nuläget på förskolan och vad vi som föräldrar tycker att barnet behöver utveckla. Jag och vår "kontakt-pedagog" hade en väldigt samstämmig bild av Fröken Frida! Hon är sig själv, oavsett plats. Heja Frida.
Hon leker bra både med andra och på egen hand, är väldigt energisk och ofta glad. Hon kan lätt växla mellan rörelselekar med klätter och kläng och stillsamt pyssel eller mer rofyllda rollekar (och behöver båda typerna). Hon hänger gärna med på vad än som är på gång, men kan ibland behöva "förvarnas" för att inte trixa precis vid övergången till en ny aktivitet. Hon har ett dramatiskt humör mellan varven och alldeles för kort stubin ibland - vi var rörande överens om att det hon behöver utveckla mest är tålamod och att vänta på sin tur...
Fast det finns ju annat som utvecklas också, på hennes eget initiativ: Hon har gått framåt väldigt mycket sedan i somras när det gäller bokstäver, skrivande och faktiskt även försök till läsning. Hon skriver sitt namn och vill prova på att skriva andras namn och diverse ord. Hon frågar om hur olika ord skrivs, hon rimmar friskt, och testar att ljuda sig till vilken bokstav olika ord börjar på och innehåller. Hon tränar också mycket på siffror och räknande - det nyaste steget är att räkna t.ex. folk runt bordet utan att behöver peka handgripligen på varje sak hon räknar. Allt med bokstäver och siffror tycker hon är spännande just nu!
/Jenny
Hon leker bra både med andra och på egen hand, är väldigt energisk och ofta glad. Hon kan lätt växla mellan rörelselekar med klätter och kläng och stillsamt pyssel eller mer rofyllda rollekar (och behöver båda typerna). Hon hänger gärna med på vad än som är på gång, men kan ibland behöva "förvarnas" för att inte trixa precis vid övergången till en ny aktivitet. Hon har ett dramatiskt humör mellan varven och alldeles för kort stubin ibland - vi var rörande överens om att det hon behöver utveckla mest är tålamod och att vänta på sin tur...
Fast det finns ju annat som utvecklas också, på hennes eget initiativ: Hon har gått framåt väldigt mycket sedan i somras när det gäller bokstäver, skrivande och faktiskt även försök till läsning. Hon skriver sitt namn och vill prova på att skriva andras namn och diverse ord. Hon frågar om hur olika ord skrivs, hon rimmar friskt, och testar att ljuda sig till vilken bokstav olika ord börjar på och innehåller. Hon tränar också mycket på siffror och räknande - det nyaste steget är att räkna t.ex. folk runt bordet utan att behöver peka handgripligen på varje sak hon räknar. Allt med bokstäver och siffror tycker hon är spännande just nu!
/Jenny
Bokstavslek
En de mest spännande saker Frida vet just nu, är att leka med och träna på bokstäver. Hon håller preciiiis på att knäcka ord-byggandet. Hon fnular på vad olika ord börjar på för bokstav, hur de låter, vilka fler bokstäver som finns med i orden... Hon frågar och undrar, provar och testar, vänder och vrider.
Språkintresserade mamman hänger såklart på! Just nu skrivs det en hel del. DEt började med hennes namn och har nu utvecklats vidare. Hon "kan" väl kanske hälften av bokstäverna, kanske två tredjedelar. Så fort vi ska skriva ett kort, en lapp eller likande, så vill Frida vara med och "göra själv". I söndags fick t.ex. barnkalas-födelsedagsbarnet ett så här väl präntat kort!
En vacker dag är det dags för matte. Tur att det finns en pappa i familjen när det blir dags för mer än det som pågår nu - att räkna till 20, lägga ihop några ental och så!
/Jenny
Språkintresserade mamman hänger såklart på! Just nu skrivs det en hel del. DEt började med hennes namn och har nu utvecklats vidare. Hon "kan" väl kanske hälften av bokstäverna, kanske två tredjedelar. Så fort vi ska skriva ett kort, en lapp eller likande, så vill Frida vara med och "göra själv". I söndags fick t.ex. barnkalas-födelsedagsbarnet ett så här väl präntat kort!
En vacker dag är det dags för matte. Tur att det finns en pappa i familjen när det blir dags för mer än det som pågår nu - att räkna till 20, lägga ihop några ental och så!
/Jenny
Konstnärliga framsteg
Frida har ritat mycket i sommar (på bl.a. många och långa bilresor, ni vet). Hon har gått ifrån att få till väldigt knaggliga huvudfotingar, till nån slags egen stil på nya figurer som ibland har nån typ av kropp. Hon kan också rita en och annan katt, snigel eller så - såpass att man kan gissa rätt på vad de föreställer (men inte mycket mer, än så länge).
Härom veckan ritade hon en teckning till en vän som är gravid, och ritade då magen och en bebis där i. Sedan hmnade hon i ett stim och ritade denna:
Det är tydligen jag, när Frida låg i magen! Själva pytte-Frida blev visst lite felritad, för till sist blev hon bara en röd prick.
Också ett sätt att processa detta med relationer, generationer och olika åldrar och hur allt hänger ihop! Ni vet, "farmor är pappas mamma, och morfar är mammas pappa...". Inte lätt att förstå sig på, det där. Men nu har Frida koll på det mesta av det, tror jag.
Sambon tycker för övrigt att det ser ut som att Frida ritat Betty Boop, haha. Och tja, viss likhet kanske det finns - huvudet är i alla fall lika stort!
/Jenny
Härom veckan ritade hon en teckning till en vän som är gravid, och ritade då magen och en bebis där i. Sedan hmnade hon i ett stim och ritade denna:
Det är tydligen jag, när Frida låg i magen! Själva pytte-Frida blev visst lite felritad, för till sist blev hon bara en röd prick.
Också ett sätt att processa detta med relationer, generationer och olika åldrar och hur allt hänger ihop! Ni vet, "farmor är pappas mamma, och morfar är mammas pappa...". Inte lätt att förstå sig på, det där. Men nu har Frida koll på det mesta av det, tror jag.
Sambon tycker för övrigt att det ser ut som att Frida ritat Betty Boop, haha. Och tja, viss likhet kanske det finns - huvudet är i alla fall lika stort!
/Jenny
Ska man oroa sig på nåt sätt?
Jag tycker det är spännande att smyglyssna på Frida när hon leker. Man lär sig mycket om vad som pågår i hennes huvud då. Vad hon bearbetar, vad hon försöker förstå, vad hon gillar och testar och är nyfiken på!
Men idag blev jag lite fundersam, haha. Från att ha haft ett jättefint möblerat dockskåp som hon stillsamt pillar med nästan varje dag (under en viss period med ett tomt rum vars möbler utflyttades på altanen, i och för sig- men ändå), såg det idag plötsligt ut såhär:
Är stormen inomhus eller utomhus? Jag bara undrar...
Jag frågade såklart varför alla möbler måste knölas in i samma rum huller om buller.
- Det är för att det är ett sådant åskoväder, mamma! Det är bråttom, ojoj, vilket oväder, alla måste in här, ojoj!
- Oj då, det var värst! Men du vet väl att jag vill att du ställer i ordning lite sedan va? Och att du måste vara rädd om sakerna försiktigt så att de inte går sönder?
- Jaadå, men nu hinner man inte tänka på det mamma, nu är det SÅÅÅÅ mycket åska och storm förstår du!
Jösses. Vad är nu på tapeten?
/Jenny
En liten blomma...
...i förskolans äppelträd! Klätterlusten sitter i, som ni ser. Det här med träd är dock en ny utmaning som hon antagit nu i slutet av sommaren.
Det verkar ju gå fint!
/Jenny
Det verkar ju gå fint!
/Jenny
Lekparkshäng
Frida var strålande duktig på simningen idag! Hon vågade.
Vågade tippa baklänges från madrassen och få huvudet under vattnet - flera gånger.
Hon höll i mina händer, visst, men gnällde inget.
Framsteg.
Vågade trycka ifrån kanten utan att hålla i mina fingrar, för första gången.
Till slut kunde jag stå riktigt långt bak, och hon vågade ändå!
Heja bruden!
Efteråt käkade vi lite, och fikade med pappan på nyöppnade Café Sparven. Sedan cyklade jag och Fridelin vidare till lekparken i Boulognern. Frida gungade, visst. Hon åkte rutschbana, visst. Men mest klättrade hon såklart. Jösses vad hon klättrade!
Frida, älskade gumman, det är en riktigt bra egenskap.
Jag hoppas du behåller den genom livet.
Våga kliva framåt, våga ta för dig, våga prova, våga lära nytt.
Men när det känns farligt eller för svårt - stanna.
Be om hjälp.
Då kommer du längre.
/Jenny
Vågade tippa baklänges från madrassen och få huvudet under vattnet - flera gånger.
Hon höll i mina händer, visst, men gnällde inget.
Framsteg.
Vågade trycka ifrån kanten utan att hålla i mina fingrar, för första gången.
Till slut kunde jag stå riktigt långt bak, och hon vågade ändå!
Heja bruden!
Efteråt käkade vi lite, och fikade med pappan på nyöppnade Café Sparven. Sedan cyklade jag och Fridelin vidare till lekparken i Boulognern. Frida gungade, visst. Hon åkte rutschbana, visst. Men mest klättrade hon såklart. Jösses vad hon klättrade!
Frida, älskade gumman, det är en riktigt bra egenskap.
Jag hoppas du behåller den genom livet.
Våga kliva framåt, våga ta för dig, våga prova, våga lära nytt.
Men när det känns farligt eller för svårt - stanna.
Be om hjälp.
Då kommer du längre.
/Jenny
Klätterkurs i höst?
Det nya sättet att ta sig upp till vår lägenhet (när mamman har tid och inte jäktar på) är att klättra längs räcket istället för att gå uppför trapporna. Den här ungen vi har klättrar JÄMT just nu, överallt där det går, och hon blir bättre och bättre på det.
Tro om hon varit en bergsget i ett tidigare liv, eller så?
/Jenny
Tro om hon varit en bergsget i ett tidigare liv, eller så?
/Jenny
Klättra och kläng AB
Frida är verkligen inne i en klätterfas. Hon far runt och övar sig på sina fysiska möjligheter och begränsningar mest hela tiden, överallt. När jag pratar i telefonen, klättrar hon ofta upp på min rygg, ställer sig på mina axlar, sätter sig, åker nedför ryggen som en rutschkana och börjar om igen... Hon skuttar upp på kanter och stolar och bänkar och annat. Hon hoppar och snurrar och precisionsgår på trottoarplattorna utan att nudda linjerna (och jag ska helst vara med - om jag så mycket som petar till en skarv med tån, gastar hon "Du slarvar!!!").
För inte alls länge sedan, behöver den lilla busblomman lyfthjälp eller en upp-och-nedvänd hink för att ta sig upp på förskolans klätterställning. Nu går det alldeles förträffligt på egen hand!
Trots att Frida vill och kan mycket och är så nyfiken, ramlar hon väldigt sällan och gör sig illa. Visst, det syntes direkt på de smala små benen när våren kom och de tjocka täckbrallorna inte längre fanns som skydd... Hon har ju lika lätt som mig att få blåmärken, stackarn. Men hon kör exakt samma stil som hon gjort sedan hon var bebis - hon håller sig PRECIS på gränsen för vad hon klarar. Hon gör inte dumma toksaker och råkar illa ut, utan hon flyttar gränserna långsamt så att hon hinner med. Perfekt!
/Jenny
För inte alls länge sedan, behöver den lilla busblomman lyfthjälp eller en upp-och-nedvänd hink för att ta sig upp på förskolans klätterställning. Nu går det alldeles förträffligt på egen hand!
Trots att Frida vill och kan mycket och är så nyfiken, ramlar hon väldigt sällan och gör sig illa. Visst, det syntes direkt på de smala små benen när våren kom och de tjocka täckbrallorna inte längre fanns som skydd... Hon har ju lika lätt som mig att få blåmärken, stackarn. Men hon kör exakt samma stil som hon gjort sedan hon var bebis - hon håller sig PRECIS på gränsen för vad hon klarar. Hon gör inte dumma toksaker och råkar illa ut, utan hon flyttar gränserna långsamt så att hon hinner med. Perfekt!
/Jenny
3-årskollad och klar
Frida var alltså på 3-årskontroll på BVC idag. Det gick hur finfint som helst! Hon fick beröm och jag var stolt. (Så räkna med skryyyt i detta inlägg!)
Frida spexade runt och var glad som en fröjd på kollen. Klädde av sig och vägdes och mättes som om hon aldrig gjort annat. Pratade i stort sett oavbrutet såklart.
Vikt: 15,1 kg
Längd: 96,7 cm
Utvecklingen sedan förra året har gått stadigt enligt kurvorna, hon ligger nästan mitt på normalkurvan och är proportionerlig. (Fast jag undrar över längden... Jag mätte mig också (på Fridas order) och var 1,5 cm kortare än jag brukar, så kanske är den där mätstickan inte helt korrekt? Eller så jag krympt på gamla dar? Det gör man ju har jag hört, haha!)
BVC-sköterskan konstaterade att hon direkt hörde att Frida pratar utmärkt bra, men gjorde ändå "treårs-språktestet". Hon lade fram sex foton och frågade saker kring dem, barnet ska svara eller peka på rätt grej och så. Typ "Finns det något här som man kan ha på sig?" ska generera svaret "Mössan" osv. Frida svarade snällt på allt. Rätt och tydligt också. Inte överaskande men ändå skönt!
Efteråt gick Frida fram och sa "Jag tycker om alla färgerna och så kan jag dem, men mest gillar jag rosa". Hahaha! Jag hade sagt innan att sköterskan kanske skulle fråga om vilka färger hon kan, eller om hon kan någon bokstav eller så. Tydligen kände Frida att detta saknats i utfrågningsstunden! Kaxmaja.
Sköterskan sa leende att "Egentligen tillhör det 4-årskollen, men kan du berätta vilka färger där är på den här?" Hon vände och vred på en leksak, Frida rabblade färger. Sista frågan rörde färgen på ett A. När Frida först svarade "Ett AAAAaaa!" istället för färgen, blev BVC-madamen faktiskt snopen tror jag! Sedan ställde hon upp tre leksaker i rad och frågade om Frida kunde räkna dem - vilket hon gjorde klockrent. Tydligen hade Frida vid det laget klarat av ett helt gäng moment från 4-årskontrollen, och jag kan inte hjälpa att det känns lite kul även om det ju inte är viktigt alls egentligen.
(På 4-årskollen ska de förresten även göra synkontroll, det blir skönt att börja ha lite koll på det då. Frida har ju tyvärr en hel klase glasögonormar i släkterna, så jag räknar kallt med att hon får brillor så småningom.)
Vi snackade toabestyr såklart. Jag fick också svara på lite frågor kring Fridas mat, sömn, hälsa och annat. Frida kastade sig över några böcker, tjöt glatt "Sagan om Bockarna Bruse, den vill JAG läsa!" Än en gång förvånade hon sköterskan med överkurs, tydligen, genom att känna igen sagan. Rutan med "Brukar ni läsa bilderböcker med enkel handling för barnet?" markerades...
Frida spexade runt och var glad som en fröjd på kollen. Klädde av sig och vägdes och mättes som om hon aldrig gjort annat. Pratade i stort sett oavbrutet såklart.
Vikt: 15,1 kg
Längd: 96,7 cm
Utvecklingen sedan förra året har gått stadigt enligt kurvorna, hon ligger nästan mitt på normalkurvan och är proportionerlig. (Fast jag undrar över längden... Jag mätte mig också (på Fridas order) och var 1,5 cm kortare än jag brukar, så kanske är den där mätstickan inte helt korrekt? Eller så jag krympt på gamla dar? Det gör man ju har jag hört, haha!)
BVC-sköterskan konstaterade att hon direkt hörde att Frida pratar utmärkt bra, men gjorde ändå "treårs-språktestet". Hon lade fram sex foton och frågade saker kring dem, barnet ska svara eller peka på rätt grej och så. Typ "Finns det något här som man kan ha på sig?" ska generera svaret "Mössan" osv. Frida svarade snällt på allt. Rätt och tydligt också. Inte överaskande men ändå skönt!
- Vad kan man göra med den här? - Skriva!
"Kan du ge mig bilden med mössan och bilen?"
Efteråt gick Frida fram och sa "Jag tycker om alla färgerna och så kan jag dem, men mest gillar jag rosa". Hahaha! Jag hade sagt innan att sköterskan kanske skulle fråga om vilka färger hon kan, eller om hon kan någon bokstav eller så. Tydligen kände Frida att detta saknats i utfrågningsstunden! Kaxmaja.
Sköterskan sa leende att "Egentligen tillhör det 4-årskollen, men kan du berätta vilka färger där är på den här?" Hon vände och vred på en leksak, Frida rabblade färger. Sista frågan rörde färgen på ett A. När Frida först svarade "Ett AAAAaaa!" istället för färgen, blev BVC-madamen faktiskt snopen tror jag! Sedan ställde hon upp tre leksaker i rad och frågade om Frida kunde räkna dem - vilket hon gjorde klockrent. Tydligen hade Frida vid det laget klarat av ett helt gäng moment från 4-årskontrollen, och jag kan inte hjälpa att det känns lite kul även om det ju inte är viktigt alls egentligen.
(På 4-årskollen ska de förresten även göra synkontroll, det blir skönt att börja ha lite koll på det då. Frida har ju tyvärr en hel klase glasögonormar i släkterna, så jag räknar kallt med att hon får brillor så småningom.)
Vi snackade toabestyr såklart. Jag fick också svara på lite frågor kring Fridas mat, sömn, hälsa och annat. Frida kastade sig över några böcker, tjöt glatt "Sagan om Bockarna Bruse, den vill JAG läsa!" Än en gång förvånade hon sköterskan med överkurs, tydligen, genom att känna igen sagan. Rutan med "Brukar ni läsa bilderböcker med enkel handling för barnet?" markerades...
Sötnosing. Klok som en uggla. Eller som en 4-åring, haha!
/Jenny
Självporträtt
Frida hade ritat av sig själv på dagis idag. Ben och armar är lite bleka, men de finns där. Huvudet är tydligt och munnen i ett snett leende med tydliga mungipor. Ögonen är lite suddiga på snisken - det tycks vara en partypingla det här!
/Jenny
/Jenny
