BUSBLOMMA

Nu rasslar jag ääääntligen fram en första bilsemester-rapport. (Jag förstår att ni suttit som på nålar - not! Haha.) Här kommer lite smakprov från Kolmården - det blir så evinnerligt långt om jag ska dra hela veckan i ett enda inlägg. Vi åkte Gävle > Södertälje > Norrköping > Söderköping > Mem > Västervik > Vimmerby > Västervik > Gamleby >  Söderköping > Stockholm > Gävle. Tjipp tjopp klart!

Vi rattade alltså iväg från Gävle ca 15.00 på avresedagen (torsdag för nu snart två veckor sedan), efter trassel med takboxlåset och mammans eviga packnings-snurrr som tog tid... Kan konstatera att vi har världens mysigaste unge. Frida kliver in i bilden, blir satt tillrätta i bilstolen och säger direkt "Jag vill ha nått att pyssla". Mamma jultomten är förberedd, men det behövs inte mycket ibland. Frida lekte med två små gosedjur, en barnkudde och en liten glasögonputsduk i måååånga mil. Djuren bäddades ned, pysslades om, väcktes, bäddades ned igen osv osv in absurdum. Fascinerade. Underbara, tålmodiga, uthålliga lilla fnutt!


Semesterkaravanen gjorde ett middags-stopp i Södertälje, där vi promenderade lite och smaskade mycket god vedugnsgräddad lyxpizza vid vattnet. Till slut anlände vi till Norrköpings utkanter och slog enligt planerna till med tältcamping på First Camp Kolmården - schysst ställe med fräscht renoverat servicehus och trevligt område!

Vi spenderade alltså två dagar på Kolmården. Egentligen har jag ju redan berättat tom dag 1. Om hur tålig Frida var, hur hon gick överallt i hettan, om att vi hade det gött som tusan. Vi kollade in djur i massor och gick på delfinshow. Men här kommer bilder också!

Vill förmedla ett hett tips för såväl djurparksbesök, badhus, stormarknader och andra folksamlingar: Infoband. De finns i barnbutiker, oftast. Eller köps på nätet på allehanda ställen. Superduperkanoners!

Steg 1: Köp ett infoband. NU.

Steg 2: Skriv upp aktuella mobilnummer och barnets namn. Lägg i handväskan, skötväskan, dagisryggsäcken, you name it. Alltid redo är devisen - de kan göra nytta oftare än man tror. Det är väl fler än jag som jagat en bustokig 2,5-åring över hela ICA Maxi?!

Steg 3: Kläm fast armbandet på barnets arm - och känn dig liiiite lugnare i villervallan. Instruera barnet noga att visa armbandet för en vuxen om man kommer ifrån varandra (gärna en med gul/blå/grön skjorta etc, beroende på hur uniformen ser ut där man är...)

Och de är återanvändningsbara, många gånger! Vi körde stenhårt med detta på semestern. Både på Kolmården och Astrid Lindgrens värld fanns det faktiskt enklare sådana armband att ta vid entrén, föredömligt! Vi hittade en storgråtande liten tjej i Bamses värld, som hade pappans mobilnummer runt armen. Succé. Men tro mig, med vissa barn kan lite extra säkerhet behövas på andra mera vanliga ställen...


Tillägg till detta: Det är väldigt bra att ta på ungrackaren en färgglad, mönstrad tröja. Gör det betydligt enklare att snabbt ögna rätt på ditt eget barn mellan sjuttioelva andra ryggar...

Vill bara klämma in en hälsning! Härliga bilder och sånt får jag komplettera med senare...

Sitter just nu på en lånad dator på ett mycket härligt pensionat utanför Norrköping (ca 5 km från Kolmården), Villa Solliden. Toppenställe, rekommenderas! Fint och prydligt, bra med grejor för barnen också, toppenservice och helt hyfsade priser. Gooood mat till middag, ska bli spännande med frukosten imorrn! Mmmm.


Natten till idag tillbringade vi i tält på First Camp, mycket bra det med får man säga. Första tältningen med Frida - ja, vi vuxna har väl bara tältat några enstaka nätter ihop också för den delen. Jag som fått bästa liggunderlaget och tagit med kudde sov dock bättre än sambon tror jag. Frida snarkade på hur bra som helst, när hon väl slocknade vid 23-tiden... Blir nog en tältnatt igen imorrn, som det verkar just nu.

Vi har traskat oss igenom hela Kolmården idag. Det var soooool (och jag svettades som en gris hela dagen)! Underbart väder alltså, men nästan för varmt. Även djuren blir ju lite slöa då. Solkräms-SM och skuggsökar-race mest hela dagen. Jag är OERHÖRT impad av Frida, måste jag säga. Knappt ett gnäll på hela dagen. Hon har gått själv i stort sett hela dagen - med de små tvååringsbenen. Fattar ni hur mycket backar det finns på Kolmården? Och i denna hettan? Guldmedalj, säger jag bara. GULD.

Inte nog med att Frida inte klagar, hon tjuter av glädje för varje ny sak man föreslår att gå vidare till. "Jaaaa, tigrarna, dem ÄLSKAJ jag mamma!" eller "Jaaaa, delifinerna kan vi gå till, nu köj vi IGÅNG!" . I morse när hon vaknade i tältet, var det första hon sa "Jippiiiie!". Va? Snacka om positiv energi. Jag blir så !stolt och glad! Hon är verkligen tålmodig och härlig. Och all denna entusiasm trots att Frida imorse deklarerade helt tydligt (som svar på frågan om vilka djur hon ville se idag) att hon i alla fall INTE ville se några elefanter och lejon, "bara lite ekorrar och sånna grejor", haha. Hon blev mer sugen på det exotiska när jag förklarat att alla djuren gick i inhägnader, att de inte kommer nära oss. Puh. Söting.

Vi har köpt tvådagarsbiljett, så imorgon blir det en sväng till. På det igen bara! Då tar vi Safariparken, aporna, elefanterna och kanske lite mer delfiner. Och lite annat. Det finns ju så mycket!

Nu ska jag nog lämna tillbaka datorn till den vänliga personalen i receptionen och se efter om pappan lyckats natta energiknippet på hennes lilla golvmadrass under tiden jag suttit här och knappat?!

/Jenny

Vi har en numera ganska etablerad fördelning av arbetsmoment när vi ska åka någonstans hela familjen. De infaller nästan alltid på följande vis:

Sambon packar sitt på 30 minuter, sedan lägger han sig i tid. Jag packar till mig och Frida halva (eller hela) natten och sover bara några få stackars timmar. Jag har nån störning som gör att jag måste tänka igenom behov utifrån möjliga scenarios som kan uppstå, vill helst vara förberedd på allt. Jag skriver listor över vad som ska packas och göras innan avfärd. Måste sedan typ kolla igenom hela garberoben, innan jag kan besluta vad som till sist ska med i väskorna... Alltid för mycket. Ibland har vi nytta av det, ibland inte.

Sedan bär oftast sambon ned väskorna till porten (för att han är så snäll!), jag packar bilen (eftersom jag har nån slags pusselgen som är STARKT nyttig när man vill proppa in för mycket packning på liten yta)  och duschar (eftersom jag alltid blir vanvettigt svettig av allt packande och bärande). Sambon håller koll på busblomman och fixar nåt att äta under tiden, sedan käkar vi och drar!

Sambon som är utvilad kör bilen, medan jag ser till att hålla Frida nöjd och i fas där bak. Vi har dock enats om att det nog faktiskt är vilsammare att köra, så att jag knappt sover nåt innan är egentligen en märklig lösning...

Hur gör ni?

/Jenny

Här kommer livstecken! Jag är ledsen att det är sån stilje här, men vi är inte så mycket inne och online just nu. Vi lever semesterliv på landet en hel del - vilket innebär bad, svett, värme, studsmatta, gräsklippning, dockskåpslek, farmor- och farfartid, kompisbesök och faktiskt idag även blåst, åskväder och spöregn. Vi har det ritkigt gött! Ska bara försöka fundera ut några mer konkreta semesterplaner framöver också... Är ont om dem än så länge. (Alltså: ni som känner oss och vill ha besök eller så, hör av er!)

Jag rapporterar med en bildkvalkad - har lagt ned tillräckligt med tid på en runda på Willys, två tvättmaskiner, lite plock här hemma och att komma ikapp på nätet, haha. Sitter och njuter av ett svalt korsdrag, är GRYMT skönt efter denna kvalmiga vecka som passerat. Ska hinna en dusch också, innan jag köper sushi och joinar de andra igen.











Nä, vad sägs om att försöka tvåla bort en del av den där ingrodda smutsen nu? Den där sandbeläggningen och bada-ofta-men-inte-duscha -feelingen? Kanske man känner sig som folk sedan, vem vet. Ha det härligt där ute i sommaren!

/Jenny

När vi kom hem, rasslade pappan iväg med en vän till Stockholm för att hjälpa honom flytta. Frida och jag rundade av midsommardagen med ett biobesök. Hennes första riktiga, om vi bortser från rätt många barnvagnsbiobesök under första året förstås. Men då visades ju vuxenfilm, nu var det barnvänligt som gällde!


Att gå på bio idag var en chansning. Fridas huvud lär redan ha varit fullsmockat med intryck efter det senaste dygnets lek och bus. Hon hade dessutom inte hunnit sova middag, för hon kom aldrig till ro i bilen hem. Men det gick finfint!

Det var bara vi plus en pappa och dotter i hela salongen. Frida satt still ända tills sista fem minuterna. Det är svårt att veta vad som gjorde mest intryck - lilla mini-barntoaletten som hon lyckligt kissade i både före och efter filmen, eller själva bioupplevelsen? Frida tyckte att fåtöljerna som inte höll sig nedfällda var konstiga, proppade i sig massor av godis och lärde sig snabbt att man ska viska om man vill prata. Dessutom dansade den lilla sötblomman självklart loss framför duken loss till eftertexterna!


Efteråt tog jag ett snabbt beslut: Vi käkade middag på kaféet som ligger i anslutnijng till Filmstaden, eftersom det ÖSTE ned ute och vi hade noll regnskydd med oss! Det blev en riktigt mysig timme  - som dock sista 10 minuterna slutade med att den då ganska trötta fröken Frida låg ned i soffan, sparkade på mig, skrek i högan sky när hon blev tillrättavisad, drog iväg och lyckades klämma tummen i en dörr... Vi bad om is och kylde, tummetotten klarade sig helt okej. Den blir nog lite stel och öm men mer var det inte. Tur i oturen!!

Frida slocknade som ett utbrunnet tomtebloss redan kl 19.30 (vilket är tidigt för att vara henne), så jag har skrotat runt här själv rätt länge nu. Ska knapra i mig något kvällsfika och sedan blir det sängen. Guu vad jag ska breda ut mig och ta plats, haha!

/Jenny

Vi fick en SÅ himla bra midsommar i Ockelbo! Busiga barn, ringdans, en massa prat och socialt livselixir, övernattning utan olidlig allerginivå och härligt förmiddagsslapp. Komplett paket! Det var helt okej väder, solglimtar och INGET regn alls - verkligen inte vad man väntat sig i år. Tack för det, vem som nu sköter molnens konflikthantering!


För ovanlighetens skull kom vi iväg i riktigt god tid (kors i taket). Vi hann smarra luch hos husfolket innan hela patrasket drog till Ockelbo hembygdsgård (Pålsgården). Väääldigt idylliskt och trevligt! Både lilla I och Frida dansade glatt loss i ringdansen. Frida var sin mors dotter - mitt i midsommardansandet åkte mössan av och pannan torkades... Haha.

När det mer "offentliga" firandet avslutats, återvände vi till M, A och lille E:s hus. Då vidtog intensiv sandlådelek, matpyssel, snicksnack, majstångsbygge, toklek inomhus och riggning av sovplatser. Efter silltallriken körde vi ännu en vända av dans kring stången. Sångutbudet var väl inte fullständigt traditionellt, mer i andan av "man tager vad man haver" dvs kommer på just då, haha. Men det funkade det med!

Dans kring stången "på hemmaplan". Till och med hunden Malte hängde med!


Lille E, charmigaste killen! --- Frida och I dansar Grinolles visa


Sandlåda - allt som behövs för att sysselsäta två bruttor på 2-3 år!

Efter "rörelseavbrottet" grillades det och sedan käkade vi en härligt mättande och omfångsrik knytis-buffé, tills magen stod i fyra hörn! Barnen nattades ett efter ett, Frida somnade sist, men SNABBT och inte olidligt sent. Efterrätten som vi hade med var förvånansvärt god (trots misstankarna om misslyckande tidigare) och lite rosévin slank ned dessutom! Det var helt underbart lyxigt att få sitta och prataprataprata med vännerna hela kvällen lång, utan att någon skulle åka hem. Själsvärmande.

Jag hade gruvat mig lite för övernattningen, min kattallergi brukar inte vara mild direkt... Men nu hade jag ju astmamedicin som ett ess i rockärmen, plus allergipiller och ögondroppar. Laddad till tänderna med andra ord! Hade dessutom släpat med egen kudde och lakan, vilket nog var bra. Men allt gick finemang, jag upplevde inte särskilt mycket värre besvär under natten jämfört med på kvällen. Visst, mycket Bricanyl har gått åt och jag är "tät" nu, men överlag klart uthärdligt!

Samtliga barn sov över förväntan länge, ingen var ur sängen förrän strax innan åtta. Frida snusade till kl 8.45, så det tackar vi för! Några timmars guld-värdefull förmiddagsslappning följde, med frukostgemenskap och som bonus kliande av färska myggbett. Ljuvligt avkopplande! Det var en nöjd och glad familj som rullade hemöver, efter att ha fått en lyxig gårdags-rest-pyttipanna att stå sig på.

TACK kära M och A, för att vi fick komma! Och ni andra, för att ni också var med!

/Jenny

Jag och den lilla blomstjälken ÄR hemma igen. Det blev bara sent och jag var så trött att jag inte orkade sitta stilla vid datorn ens igår kväll, därav utebliven hälsning här. =)

Vi har haft det så himla GÖTT i helgen. Träffat massor av folk, pratat plenty och skrattat en hel del. Frida trivs förvånansvärt bra med att träffa så många nya/halvbekanta på kort tid, hon babblar snabbt på och leker loss oavsett var hon är. Skön stil.

Vi hade en trevlig dejt hos de nyinflyttade. Oooohh:ade och aaah:ade över den nya fina lägenheten, tog en repa till lekparken tvärs över gatan, bjöds på hur god oxfilépasta som helst och försökte hinna prata ikapp mitt i allt kartongstök. Rasslade sedan in hos W runt 22.45 med en sovande Frida i famnen, då var det high life och party party på vindrickarna där. Blev uppe sent och fick himmelskt god cheesecake på köpet!


På söndagen hann vi med en hel del trädgårdslek med grannbarn och husets killar. Studsmatteskutt funkar alltid - även som här utan nät, för Frida vägrade hoppa samtidigt med någon utan rusade då till mig på kanten och höll sig fast. Gonöt. Frida lyckades sen i sista stund flirta till sig en liten sparkcykel, som hon inte för sitt liv ville släppa när vi skulle åka vidare.... Tack!



På eftermiddagen packade vi bakluckan full igen (sant, jag lovar, jag har ju nån packningsstörning juh)! Åkte sen til Gustavsberg o köpte present till den nybakade studenten som vi då tagit sikte på. Ojojoj, det blev ett längre stopp än väntat. Ni skulle ha sett mitt ekvilibristnummer när nycklarna låsts in i bagageluckan... Jag sa en massa fula ord, kan jag erkänna. Det var klättra, klänga, åla, svettas och svära som gällde - men jag lyckades till sist pilla upp baklucke-locket och fiska upp knippan med mina sista krafter! Hade en lätt hysteriskt gnällig och övertrött Frida dessutom, som helst ville springa iväg och riskerade att bli påkörd... Jag slog därefter snabbt till på en skål som present och rullade vidare. Efter att jag bytt tröja ståendes på parkeringen, för att slippa skylta med LP-plattor under armarna...

Hämtade min faster K och hennes R (efter en liten rund-rund-körning kring Stockholm tack vare att jag nappat på fel avfart  - not good!). Vi åkte till mina tremänningar med familjer i Herrängen (stavas det så?) och blev bjudna på både mat och fika! TACK för käk, omtanke, färdkost och "gott och blandat-påse" till Frida!

Hemresan startade cirka 20.45, när hon normalt sett brukar somna. Tänderna var borstade, blöjan bytt, nattlinnet på, kudde och gosedjur med - och Frida var fortfarande klarvaken när vi parkerade intill vår port...  Efter en extraomgång kvällsmat och efterlängtade pappapussar så sussade hon till sist sött - KVART I TOLV. Gääääsp. Hon hade varit lätt överspeedad på dagis idag, enligt rapport...

Sist av allt igår kväll, gjorde jag ett försök att hinna ikapp på Hemnet. Omöjligt. --suck--

Nu är jag så trött att pannan snart slår i bordet.. Dags att lägga sig vågrätt. God natt!

/Jenny

En av Fridas dagiskompisar bor på lantgård, eller vad man ska kalla det. De har runt femtio får, två kalvar, en häst, två hundar och minst en katt. Idag hade de bjudit in till öppet hus och vi åkte dit. Mycket trevligt initiativ!


Frida gillade allt (till och med den stoooora ardennerhästen) utom fyrhjulingen – livliga motorljud är som jag berättat numera inget för henne! Hu. Vi kikade runt, pratade en massa och fikade lite frukt. En till familj från förskolegruppen var där samtidigt som oss, så barnen lekte och trivdes ihop en stund. En väldigt varm, skön och lantlivsidyllisk utflykt!

/Jenny

Vi kom iväg på cirkus idag, hela familjen. Det var jättemysigt och trevligt! Frida var fantastiskt duktig på att sitta still och titta/lyssna. Underbart! En föreställning på två timmar med en paus på 15 minuter - mastigt även för vuxna! Men det var bara de tio sista minuterna hon fick lite spring i benen, och då räckte det att få traska runt på grusgången mellan logestolar (närmast manegen) och parkett. Guldunge!


Jag kan inte minnas att jag varit på cirkus sedan nån gång på mellanstadiet. Då kom det en cirkus till Sollefteå, där morfar och mormor bodde och jag var just då på besök hos dem. Cirkusen stannade hela helgen, och jag kan garantera att jag var nere hos dem morgon, middag, kväll. Jag tiggde åt mig att få träffa djuren, pratade med folk och var alldeles förundrad över det sagoaktiga i deras tillvaro. Det här var i samma veva som jag läste Katitzi-böckerna och drömde om äventyr. Jag minns faktiskt inte ens om vi faktiskt besökte själva föreställningen... Men jag tror det.


Det var en riktigt trevlig föreställning. Frida gillade djurnumren bäst, tror jag. Det fanns hästar, hundar, katter och en åsna som gjorde roliga och imponerande saker. Det Frida gillade sämst var nog det ibland lite för höga ljudet - speciellt plötsliga trumvirvlar och sånt hoppade hon högt av och klamrade sig intill mig. Öronkåporna hade inte suttit fel, faktiskt. Men hon tog mina händer och höll för öronen när det behövdes, så det löste sig, haha. De hade också helt okej clownnummer och flera olika typer akrobatik som man blev smått nervös av (alltså bra).


Frida fick en ballong efteråt, med Nalle Puh på. Jag knöt fast den i hennes byxhälla och förklarade att det var för att den inte skulle flyga bort och försvinna. Sedan gick Fröken Noggrann och tjurhöll i själva ballongen, vågade inte släppa den en sekund. Det var knappt hon gick att få in i bilen. Väl hemma, försökte vi förklara att ni kunde hon släppa upp den i taket, vi skulle få ned den genom att dra i snöret. Men nej, herregud, var vi tokiga?! Det tog henne en timme (och mig ett kilo tålamod) innan hon vågade testa. Roligast var att släppa den från kökssoffan, för då kunde hon preciiiiis fiska tillbaka den själv. Eller låta den vila i taket i badrummet, medan hon låg på skötbordet med snöret mitt framför näsan.

Nu sover Frida som en stock, sedan minst en och en halv timme. Med ballogen fastkuten i spjälsängen. Yeah. (Jösses. Hur länge håller sådan här kärlek i sig?)

Nu väntar soffan, godisskålen och Robinson, som jag spelade in eftersom jag ändå missade halva medan jag lade Frida. Pappan är och kvällsfiskar och skulle komma hem sent, enligt rapport. Så jag tankar i mig egentid!

Ha en bra söndag.
/Jenny

Igår gjorde vi en liten cykelutfärd till Gasklockorna på eftermiddagen. Det är invigning av området i helgen, en massa spektakel och oilka framträdanden och gratis inträde. Vi hade tagit sikte på Bodils minicirkus, men typiskt nog visade det sig när vi kom fram att det var inställt pga sjukdom! Rackarns. Som tur var fick inte lilla fröken (som ju utlovats att få kika på roliga djur) fnatt över detta. Frida var såå nöjd med varmkorv och lite busspring. Hon var väldigt fascinerad av fäktningsuppvisningen och rajrajjade ordentligt under tiden som linedancegruppen Kings Creek Kiickers uppträdde!


/Jenny

Fattar ni att det är sommarvarmt redan nu? Helt märkligt hur oväntat det kommer varje år. Men nu är det ju inte ens maj och det var 20 grader ute idag = svårt att hitta nån lämplig avklädningstakt! Det blev en svettig cykeltur till simningen idag. Men härlig! Frida plumsade glatt på som vanligt, men ville märkligt nog inte dyka idag. Hon deklarerade detta tydligt, så det var bara att avstå de flesta dyken och hålla tummarna för att det var tillfällig motvilja.

Här kommer en rätt visuell rapport från lördagens utfärd till vännerna i Ockelbo! Vi blev bjudna på årets första grillmiddag och hade det väldigt skönt. Blev kvar tills Frida borde somna, och mycket riktigt slocknade hon gott i bilen hem sen. Härligt med lugn och ro och tid att hinna prata klart åtminstone om NÅN enstaka tråd!






Nu ska jag ta min allergi-vadderade tröttskalle och skutta i säng!

/Jenny

Nu är vi hemma sedan nån dryg timme. Resan gick finemang, Frida somnade klockan 19 och sussar gott ännu. Möjligen vaknar hon hungrig som en varg inatt, den som lever får se. Hon yrade ilsket några gånger om att hon satt fast (jämrarns bilstol, inte sovvänlig för små turbosnurrare!). Pratade också ledset i sömnen: "Nej, inte åka hem, inte ååååka heeeeeem, neeeej...!" Hihi. Jag tror bestämt hon hade det mysigt på lilla morfarstrippen.


Imorgon: vardag. Dagis och jobb. Bring it on, bara! Snart är det helg igen, haha.

/Jenny

Morfarn sussade på bäddsoffan här i lilla lägenheten inatt. Frida kunde omöjligt somna igår kväll mitt i smeten, men till slut slocknade hon (strax före midnatt!!) i moffisens säng! Hon sov sedan till kl 10.20 idag - då Johan VÄCKTE henne! Jösses. Sen blev det allt-i-ett-svep resten av dagen. Frukost, dusch, besök hos U&B med gotttgott fika (tack!) och busglad vovve. Sen tandlagning för mig, välbehövligt. Avrundade med ett snabbsnabbt mycket trevligt raketbesök hos Ullis och hennes syrra A (som är den jag egentligen känner av de två, Ullis och jag är mer bloggbekantingar kan man säga).


Nu dukas det upp pizza i köket. Vi ska smaska i oss och sedan packa bilen full igen och rulla hemåt. Bättre sent än aldrig. Med mig följer tankar på alla jag inte hunnit träffa den här gången (heller)... Men vi körde i alla fall ett varv runt gamla hemkvarteret.

Kraaaam.
/Jenny
 

...i... eh... norrland! I alla fall om man får en två-tre timmars promenadstrosning ute på landet. Om man får sitta och njuta i solen intill en varm stugvägg, så att jeansbenen hettar sådär oväntat mycket ni vet. Om man får skutta omkring hand i hand med sin spralliga tvååring. Om man får vara leeeedig och avslappnad och umgås med sin sambo, faster och pappa, en dag då man egentligen skulle ha jobbat. Om man får äta en massa gott, utan att ha behövt laga eller ordna ett endaste dugg själv. Allt det där är verklig lyx!

Som ni hör har vi haft det härligt idag. Hann in på "min" ICA-butik (där jag jobbade typ i mitt förra liv) och hälsa på två gamla arbetskompisar, innan vi åkte till gudmormorn (min faster som även är min gudmor). Sedan har vi spenderat hela dagen med henne, blivit servade med god mat och gjort en trevlig utflykt i toppenväder. På kvällningen anslöt morfarn också, till allas glädje - inte minst Fridas.


Nu har vi landat i lägenheten igen. Mina ögon kliar massor, näsan rinner och jag har väääldigt lite utrymme att andas med. Mest beror detta på fasterns katt tror jag, men det finns vårpollen även i norrlandsluften så vem vet vad som är roten till det onda, haha. Imorgon tog sig morfarn en semesterdag helt apropå, så då hinner vi ses lite mer än väntat innan vi rullar hemåt på kvällningen. Toppen!

Frida fortsätter med semester-sovvanor. Pappan nattar i detta nu och hon är spralligare och piggare än vad han är... Men what the heck. Hon fick två sköna sovtimmar på gudmormorns säng idag, ganska sent. Och förr eller senare är vi tillbaka i vettiga rutiner igen! Vardagen brukar ha en tendens att inte hålla sig borta så särskilt länge, om man säger så.

/Jenny

Nu ska vi snart sussa. Det vill säga, som vanligt sussar redan pappan och blomman och jag är på väg i säng. "Jag ska bara" först. Typ 100 saker. --ler-- Just nu laddar jag ned en mediaspelare på jobbets bärbara, så att jag ska kunna dra igång en DVD om Frida tröttnar ur på hemresan. Försökte det nu på uppresan, men stötte på teknisk patrull. Typiskt! Som tur är, är Frida bästbästbäst på att hålla humöret uppe (åtminstone ibland). Hon trallade och sjöng istället, gullnosen.

Vi har alltså anlänt till min hemby. Installerat oss i morfarns lilla lägenhet och ägnat nån timme åt att försöka få sprudelbarnet vi har att somna! Hon sov två timmar i bilen, och väl framme var hon alldeles sprallig över att få komma till morfarn och M! Det har hon pratat om under hela resan upp. Grejen är ju bara att själva morfarn inte är här nu. Och M ska vara kvar hemma och jobba såklart. Moffisen kommer hem från påskandet imorgon, men då är det ju jobbdag. Så bara en kortis imorgon kväll hinner vi ses, och det har jag förklarat för Frida såklart. Men hon tror ändå att han ska knalla in genom dörren när som helst! Hon har tjajtat och pratat i flera månader om att få åka och träffa dem, och så blir den här lilla snutten allt hon får nu. Hjärtskärande. Så pass att jag faktiskt grät en skvätt, av ömhet för hennes entusiasm som måste dövas med verklighet.

Jag har lätt till tårar som ni förstår, haha! Nu var jag ju redan lite omskakad, eller vad jag ska säga. Så fort jag kommer åkande in i trakten här blir jag lite labil. Det är många känslor som trängs. Nostalgi och nån längtan som inte går att sätta fingret på. Minnen överallt - glada och roliga och jobbiga och bortglömda... Melankoli över hur sorgligt det är med vissa saker, hur affärer slås igen, fasader förfaller och byggnader rivs. Saker ändras åt fel riktning ofta och det får jag lite magknip över. Fast visst finns det motverkande krafter också, men de känns så få ibland.

Var in en sväng på Pizzeria Träffen när vi kom nu. Hann i sista sekunden köpa en pizzamacka till min hungriga mage. Snacka om nostalgi! Träffen hängde man en del på i gymnasietider. Istället för skollunch ibland, efter krogen ibland. Samma kille jobbar där (äger det?) fortfarande - och kände igen mig! Jisses! Traktens tröttare och något slitna profiler satt och ölade in i det sista nu. Hann med en pratstund med en kille som växt upp på samma gata som jag, medan jag väntade på mackan - smått udda hela historien. LIvet levs på och tar oss lite hit och dit. 

Sen rullade vi vidare till mitt lilla samhälle. Stället där jag har en stor del av min själ, på något vis. Plötsligt överväldigades jag av det faktum att vi INTE skulle åka till "min" gata den här gången! Mycket märklig känsla. Det här är första gången jag INTE åker till huset, när jag är här uppe. Weird. Det känns tomt, ovant. Inte dåligt tror jag egentligen, bara konstigt. Och extra tomt då alltså, lite själlöst, eftersom min pappa inte är här heller. Därav tårarna, kanske... Eller är jag bara fasligt trött, helt enkelt? --ler-- Till allt detta läggs också känslan av att Frida inte riktigt kommer att få uppleva var jag vuxit upp, var jag bott, hur mina stigar och lekplatser sett ut. Det känns lite underligt det med!

Ja, ni hör ju. Värsta nostalgi-svajjet. Men i morgondagens kranka blekhet rasslar nog allt på som vanligt. Då ska vi hälsa på gudmormor A! Nu ska jag lyfta över Frida till sin resesäng. Hon somnade närmare midnatt idag, tro vad det ger för morgonkvist?? Och för humör? --ler-- Återstår till att börja med att se om hon vill sova i egen säng här, eller om det blir oroligt och gnälligt och återtåg till storsängen... Kraaaam!

/Jenny på vift

Idag har det verkligen hänt mycket. Det kändes inte så först precis... Vi hasade runt länge i mysbrallor här och kom oss inte ens ut på förmiddagen, trots ett strååålande väder och typ 15-20 grader ute. Pappan och Frida bakade däremot tunnbröd. De hade så himla kul under tiden! Jag säger det igen - pappan i familjen är sååå mycket bättre på att bara GÖRA saker, istället för att förstora dem till ett projekt (som därför titt som tätt inte blir av). Jag skrattade åt Fridas sköna kommentar, medan hon rörde ihop degen. Jag sa "Rör runt runt, länge". Hon svarade "Som en snigel, mamma!". Barns associationer är så konkreta, säger så mycket om deras begreppsvärld!



Lagom tills brödet var klart, hade jag fått i Frida lunch och ned i sängen. Vältajmat, eftersom vi fick trevligt lunchbesök av W, G, A och V som var på väg söderut.  Vi lyckades duka upp ett helt okej blandbord till slut (inklusive typ laxrullar med wasabi och avocadohalvor med räkor!), efter att först bara ha trott oss kunna bjuda på sill och köttbullar. Lilla blommisen hann precis sova alldeles lagom, innan hon yrvaken vinglade upp väckt av en massa nya röster!

När gästerna kört vidare, tog vi och brorsan oss äntligen ut. En biltripp till Högbo Bruk, för en strospromenad i solen! Vi startade med att snabbkika på några snuttar av Gästrik konst (ett evenemang med massor av konstnärer som ställer ut på olika platser under hela påskhelgen) innan de stängde. Var in på Björk & Berries och fick näsan full av gudomliga dofter. Sedan hann vi även kolla på ankor och får och lajja i lekparken (Frida klättrade upp och åkte stooora rutschbanorna nu!). Vi njöt av sol på näsan och luft i lungorna. Härligt!


Ikväll har vi käkat gott, hyrt film och slöat. Jag borde ju ha packat, för morgon när lillebror åker hem drar vi en snabbtur norrut. Vi är lediga ett par extradagar, som ska nyttjas till att besöka gudmormor A och morfarn lite kort. Har jag tur får jag tänderna kollade också! Men frågan är när vi kan tänkas komma iväg, mitt småstörda kontrolljag brukar ju normalt sett packa länge och väl och det ges inte riktigt utrymme för det imorgon. Men det fixar sig, vi ska ju dessutom inte vara borta länge alls.

Nu - natt! Very much so.

/Jenny