Vi lever fortfarande

Det tar tid att internetta i fjärran land. Tangentbord ska ställas om, sladdar tas med, tajmning och tid infinna sig mellan utfärder och käk och mys - så uppdateringar blir när det blir! Finns mycket att visa och berätta, får ta det när solbrända axlar behöver vila kanske. Men jag har i alla fall kompletterat inlägget nedan med några enstaka bilder till nu!

Allt är fortfarande väl med oss. Vädret har bättrat sig något, övergått till mest molnigt istället för konstant regn. Och en riktigt fin dag har vi haft till havs, det var härligt!

Imorgon sticker vi mot ö-världen och förhoppningsvis mera badliv! En hel vecka är nu bokad på Koh Lanta. Vi ska bo på hotellet D.R. Lanta Bay Resort, som ligger på stranden Klong Dao på nordvöstra delen av ön. Där kommer vi alltså att befinna oss även över min födelsedag. Vi håller tummarna för att hotellrummet och området känns bra, när vi anländer imorrn. Spänningen är olidlig, haha!

Ta hand om er!

/Jenny

Å regnet det bara öser ned...

...jag blir så blöt om ... eh... mina sandaler och nakna tår. Slipper i alla fall strumpor! Men  H E R R E G U D  vilket himla strilande det är här nere. Totlt oavbrutet regn, växlar mellan dugg och stooora, snabba, tunga droppar men avtar aldrig helt. Sambon har pratat med en svensk som bott här länge, och han säger att han aldrig varit med om att det regnat så ihållande här förut. Nähä, men så skojsigt att vi tajmade detta unikum-väder då!


Frida is singing in the rain. Bokstavligen!

 


Jag har köpt en vattentät väska - räddas det som räddas kan, liksom!

 


Lunchdricka a la Thailand.

 


Att elektriciteten funkar i det här landet är ett mysterium utan dess like...


Idag har vi roat oss med att bada i poolen, jag och lillpärlan. Det går fint i regn med, kan jag intyga. Blött som blött liksom, haha! Pappan har njutit av en timmes thaimassage, till det alldeles lämpliga priset av typ 65 kronor. Jag har tagit en manikyr, det kostade 50 pix. Frida satt bredvid och klistrade klistermärken under tiden, duktiga tjejen!

Nu längtar vi efter bättre väder, helt klart. Åtminstone regnfritt. Pleeeeease? Vi hann ju se den fina klara kvällshimlen, samma dag som vi kom till Ao Nang - när får vi se den igen, tro?


Vacker kvällshimmel vid Ao Nang beach. Det gillar vi!


Hittills har vi bara varit med om nån enstaka timmes riktig, gassande sol (i Krabi). Det är förvisso outhärdligt hett då för varma själar som mig (varmt nog ändå!), men ändå så härligt på sitt vis och liksom det väder man väntar sig. När kommer det? Vi kan ju inte gärna ha regn i tre veckor, kan man tycka...

Nu ska jag och Frida gå och köpa lite småsnacks och dricka, som vi kan knapra på när vi ska softa på rummet ikväll när pappan går på thaiboxningsmatch. Han kommer antagligen strax tillbaka från thaiboxningsträningen, så kanske hinner vi köka middag ihop innan han sticker igen. Annars får jag och grynet valsa iväg själva på nåt plejs, det går ju också fint.

Frida har lite hemlängtan idag, hon saknar dagiskompisarna S, E, J och kompisen I mycket. TV:n hemma drar också. Samtidigt trivs hon fint, snackar med alla, lär sig nya ord och har kul!

Ha det bra ute i världen. Det har vi!

/Jenny

Första dygnet i Ao Nang

Igår mitt på dagen åkte vi till Ao Nang - fortfarande på fastlandet, men lite mindre stadsaktigt än Karabi stad. Mer turistort, och utgångspunkt för många båtturer till öarna i området.

Vi hade förbokat hotell och skjuts dit kvällen innan, så vi blev fint upphämtade vid första hotellet och avlämnade vid vårt nya. Smidigt! Nu bor vi på ett enklare ställe, men helt okej standard ändå. Ao Nang Sunset Hotel, heter det.


Hotellets välkomstskylt - nästan lite läskig... Bättre med kanten i neonljus, på natten.


Personalen är trevlig, rummet är hittills krypfritt (me like a lot!) och har AC. Vi har även här en stor säng som vi delar alla tre, det funkar fint (med undantag för att den är hård och min rygg öm!). Poolen är liten - och kall, säger pappan som provat, det låter som musik i mina varma öron! Restaurangen intill där vi käkar frulle och har testat en lunch är bra, läget är alldeles utmärkt och vi är nöjda.


Nu har vi fått ett rum!!...

 


...och typ så här såg det ut!


Igår eftermiddag tog vi det stillsamt. Kikade runt i området med en tuktuk-tukk, käkade lunch, drack fruktdrink... Vi  strosade omkring och kikade ÄNTLIGEN på havet, Frida badade glatt och jag tog av brallorna och stod i så djupt jag kunde. NICE!


Nöjd tjej. Det här är verkligen semester i ett nötskal!

 


Våran söta blomsterflicka!

 


Solnedgång över havet i Ao Nang. Fint. Efterlängtat!

 


Frida spanar ut över havet. Badsugen!


Vi har beslutat att stanna tre extra nätter här (totalt fem nätter alltså), så att sambon hinner gå på thaiboxningsmatch på stadion (imorgon) och förhoppningsvis även träna lite av den varan själv också. Dessutom ska vi kanske försöka klämma in nån elefantridningstripp eller liknande utfärd, om vädret tillåter.

Idag har det nämligen BAAAARA regnat. Hela dagen. Så ser prognosen ut för nästa vecka också , vad det verkar - ingen solbränna i sikte än så länge, alltså... Vi får hitta på annat istället.


Regn regn regn. Mycket paraply idag - tur att hotellet lånar ut!

 


Blött blir det.

 


Frida har redan nyttjat den lilla DVD-spelaren flitigt.


Men när vädret trilskas, kan man t.ex. passa på att få massage eller någon annan behandling! Vi har ett trevligt ställe som hör till vårt hotell, Sunset Massage. Där har jag varit idag och fått fina fötter! Allt är så billigt - 100 kronor för både foot scrub, pedikyr och lackning. Som bonus fick Frida - som kom upp och kikade in - både finger- och tånaglar lackade. Gulligt av personalen!


Fossingarna får lite omvårdnad. Inte en dag för sent!

 


Frida håller andäktigt fram sina tassar också.

 


Resultatet! Frida valde färg - rosa med glitter i (men det syns knappt här).


Mycket handlar om mat här. När ska vi äta, var ska vi äta... Idag blev det sushi till lunch. Ja, här gäller det tydligen  att chansa rejält - blir man inte dålig i magen av den indiska maten (igår) så kanske sushi kan göra susen! Haha. Frida var nöjd i alla fall, trots att de hade slut på lax som är hennes favvo. På kvällen spatserade vi iväg till en skaldjursrestaurang vid havet och åt GRYMT stora grillade tigerräkor. Gott!


Kan de verkligen klara bakteriehalten i sushi i den här värmen?! Hjälp.

 


Bring on the sushi!

 


Min tallrik var lite fegare...

 


...än sambons. Han vågade prova något nytt.

 


Söta små taxi-buss-tuktuk-fordon, som vi passerade...

 


...på väg till den HÄR middagsutsikten.


Nu ligger Frida och sover och troligen pappan med vid det här laget. Dags att gå upp och natta även för min del! Eller duscha?! Har varit ett absolut måste alla andra kvällar, men idag har det varit så pass dåligt väder att jag inte är fullt lika ofräsch - även om Frida sa att jag luktade hästskit förut. Jojo!

Klockan är halv tolv på kvällen här - det blir typ halv sex hos er.
Jobb i morgon, va? Vintertid? Aj då. Förlåt, kunde inte låta bli... Haha!

Ta hand om er så gör vi detsamma!

/Jenny

En liten incident

Glömde berätta om vårt första negativa möte med... hrm... djurlivet i Thailand.

Maritime Park and Spa Resort som vi bodde på i Krabi, var väldigt rent och fint - känns "ofarligt" för personer som INTE känner sig helt trygga och rofyllda med spindlar och andra kryp i närheten av sig. Som jag, alltså (och i viss mån lilla härm-dottern...). Skön start på semestern, sådär innan man vant sig. Såg ett gäng söta ödlor på väggarna på kvällen bara och nån enstaka stoor skalbage på behörigt avstånd.

Men så plötsligt.

Frida och pappan var och badade i poolen. Jag kom ned, vi skulle gå och äta, jag skulle hjälpa Frida att klä på sig. Det regnade, så vi hade tagit skydd inne i nån slags vägglös hydda som fanns där vid sidan. Frida står och fingrar på nåt bamburör som lossnat från kanten och börjar plötsligt gråta HYSTERISKT. Väldigt abrupt. Hon sa att hon stuckit sig, men jag ser ingen sticka och känner mig misstänksam.

Efter en stund kan man se att det måste vara två bett - man ser två tydliga röda prickar med ett vitt svullet område runtomkring. Pappan får för sig att det är en orm, och skakar på röret för att se om det ska komma ut nåt, hinner just bara säga att han hör det surra i röret - då blir också han stucken! AJ AJ!

Nu kändes det lite stressat. Johan går iväg och hämtar personalen, medan jag tröstar Frida. De kommer - och ser direkt att det sticker ut en insekt från mitten av pinnen (i det som vi bara trodde var en kvist). Det är nån slags fjäril som är släkt med bin, som ville vara ifred där inne! Personalen hämtar tigerbalsam och stryker på, och säger att det är ofarligt och kommer att gå över inom 24 timmar.

Puh. Alla kan slappna av. Bitna fingrar och hand svullnar upp, men lugnar ned sig redan innan natten. Skönt. SLUTET GOTT, ALLTING GOTT. Men inget mer sådant, tack!

/Jenny

Hälsning från värmen

Vi lever! Och vi lever gott. Det är redan försräckligt lyxigt med semester och vi har ju bara börjat! Hittills har vi hunnit med flygresan, två nätter i Krabi och befinner oss nu i Ao Nang. Här har vi två nätter bokade, sen får vi se om vi beger oss ut i övärlden direkt eller stannar lite till.

Resan hit gick fint! Frida var superduktig. Jag med - jag köpte inte ett enda dugg i taxfree-shopen, inter ens godis! Det blev dock en liten fördröjning, eftersom vi inte kunde landa för att det var för många och för låga moln i Krabi! En massa cirklande, en landning och tankning i Phuket och lite väntan - sedan fick vi fara upp i luften igen och landa på rätt plats typ tre timmar försenade. Häpp! Gaaanska kissnödiga vid det laget.

 


Spännande att vara ovan molnen! "Hejdå marken!" ropade Frida.

 


Flygplanspyssel - pysselbok och DVD-spelare gjorde susen.

 


Frida somnade snabbt och sov gott på planet, de sex timmar hon hann med. Skönt!

 


Framme! Värmen slår emot oss sådär fantastiskt och vi sträcker stela ryggar.


Första stopp var två förbokade nätter på Maritime Park and Spa Resort. Fint ställe! Ganska folktomt, dock - e bra mjukstart för reströtta familjen. Vi var ganska sega den dag vi kom fram - särskilt jag låg back sedan många nätter... (Jetlaggad redan innan avfärd, haha!) Vi badade dock järnet i den fina poolen, framför allt Frida och jag gjorde oss skrynkliga som russin!


Entreskylten till där vi bodde. Tjusigt!



Första hotellets foaje. Imponerande rymd.

 


Delar av vårt stora, fina rum! Hade lång balkong, stort badrum och sittdel också.

 


På väg för att utforska stället. Var har vi egentligen hamnat?

 


Poolen från receptions-hållet. Treeevligt!

 


Poolen från andra hållet. Vårt rum låg utanför bild till vänster, i ett likadant hus.

 


Russintjejerna!


På sena eftermiddagen och större delen av kvällen var det ÖSREGN. Det åskade och small som attans. "Det var nära!" sa sambon vid ett tillfälle. "Jaa, det var nära att jag blev rädd och sprang och GÖMDE mig!" sa Frida. Haha!


När det öser ned i Thailand, då ÖSER det verkligen ned!


Vi åkte in till Krabi stad för att käka på kvällen - då kroknade Frida i taxin in, väcktes och fick i sig käk men slocknade sen igen lika fort. Tröttmössan! Hon vaknade till lite på hemvägen, men klockan nio var vi alla i säng och sooooov sedan hela bunten i tolv timmar tills KLOCKAN ringde. Sedan käkade vi frukost och så sov jag en och en halv timme till efter det medan Frida och Johan såg på DVD!


Den här gatan hängde vi en del på i Krabi. Käkade på trevliga Bolero, bland annat.

 


Trötta, trötta, tjejer på väg hem första kvällen.


Dagen efter var vi lite mer i form, kan man säga. Vi tog txi in till Stan, käkade lunch och spatserade omkring för att se stan en smula. Gick ned till floden och vips var vi på spontan båttur! En ltien trevlig runt till en grotta och en fiskfarm. Vi fick se apor i träden och en örn i skyn!


Frida kollar in utsikten från översta våningen på vårt hotell.

 


En liten tripp på Krabi River. Vi såg örn och apor!

 


Frida och pappan spanar efter fladdermöss i grottan.


Vi blev kvar för middag i stan också, och hann dessutom kolla in en nattmarknad innan det var hög tid att vända hem med trött småtjej. Den här gången var hon vaken medan vi åkte hem i den öppna busstaxin - nu är vi långt från säkra Sverige med bilstolar och hjälmar, mina vänner. Men man tar sedan dit man kommer, heter det ju?!


Utsikt bakåt från färden hem.

 


En klassisk bild. MÅSTE tas när man är utomlands, haha!


Det var Krabi, gott folk! I morse drog vi vidare...

/Jenny

Mycket bus och lite snuva

Nu är jag och lilla fröken hemma igen! Eller nu och nu... Jag frångick min (o?)vana att kräma ut det sista ur helgen genom att t.ex. besöka någon på hemvägen också. Istället åkte vi på eftermiddagskvisten och var hemma lagom till middag. Käket stod desutom på bordet, eftersom sambon kockat fiskgratäng idag - schyrre!


På nedresan slocknade Frida - och var sedan vaken till kl 22.30 på kvällen...



Här ser det förhållandevis luftigt ut, men det gick 20 där ett tag... Stockholm alltså.



Vi kom fram och Frida fick fart. Bus hela helgen!



Lite fika och käk ibland behövs ju, för att energin ska hålla.



Undrar hur länge hon kommer att kunna vika ned sig i den här?!



Frida skrev detta själv i bilen - jag bara svarade på vilka bokstäver det skulle vara.


Bilresan var faktiskt jobbigare än vanligt - Frida var på riktigt gnällhumör och jag tålde lite och ingenting. Hade gärna velat ha en assistent i baksätet, haha. Men vi var hemma i vettig tid som sagt - skönt att hinna landa innan vardagsveckan rasslar igång! Om den nu gör det? Frida är snuvig, småhostig och på vippen till febrig... Grejjt - tre veckor till Thailandstripp och VAB-spöket lurar runt hörnet. Nåja, jag sväljer tidsbrist-ångesten och tänker "hellre nu än sen"!

/Jenny

Med handen i sanden...

...och sol på nosen tillbringade vi förra lördagseftermiddagen. Det är skillnad mot idag när det bara öser ned! Jag har inte tagit hand om fotona förrän nu och därför glömt att blogga om det! Vi tog med oss lilla I ut på landet och "höstade till det" en del därute. Tjejerna hade en riktigt. riktigt mysig dag ihop.


Så vacker i sin giftighet!



Fnitterbruttorna gungar loss.



Här leker de toalett(?)! De har grävt ned varsin hink med vatten...



...sedan satt de där på rad "på toa" och småpratade. Sämre toautsikt kan man ha!



Sen var det mellisdags. Det blev fikamys...



...och fikabus! Knasmamman skojade till det för att hålla de två yrvädren på plats...



...medan Frida övade på att fotografera den tokiga människan!



Frida vek ihop en kvist till "tältpinnar" - mycket nöjd!



Goa tjejen.


Som sagt, en riktigt skön dag var det. Uteliv och lek, det är fina fisken det!

/Jenny

Skogstokigt

Frida och jag drog iväg på teater i trollskogen idag. Råkade snubbla över ett tips på Facebook, och efter lite tidningslusläsning, googlande och ringande senare så hade vi biljetter och plats. Kul!

(Det enda som var mindre lyckat i sammanhanget, var att jag i hastigheten glömde att vi var billösa idag - pappan körde heldagspass med brygglagning ute på landet idag igen nämligen. Vi fick ordna lite åka-hit-och-dit-logistik för att få ihop det! Och dagens kors i taket - vi var där nästan först på plats. Hela 20 minuter innan det började. Det händer inte mig ofta, mina vänner!)


"Följ skyltningen" sa de - det måste väl ändå vara den här?!



Vi fick åka traktor och vagn från parkeringen till själva spelplatsen.



Frida var laddad - och tyckte det var väldigt kul att åka traktorvagn!



Sen blev det föreställning! Troll både här och där. Spännande!



Fokuserad betraktare.



Mera busiga troll som ställer till saker!



Det var visst lite skönt att ha en hand att hålla i ibland...



...särskilt när det blev lite extra spännande!



Frida tyckte det var nästan roligast av allt att träffa trollen efteråt.



Sedan skjutsades vi tillbaka till bilen!


Det hela var en trevlig utflykt! Framför allt var det själva konceptet som var bra - traktortrippen, småtrollen i skogen på vägen dit, att föreställningen ägde rum mitt i skogen, fikapaus, litet dass med hjärta när man blev kissnödig... Dessutom fick vi träffa N & T och deras tvillingtjejer, samt en och annan halvbekant faktiskt. Det var kanske inte oscarnomineringsnivå på skådespelarinsatserna, men bra nog för en liten lokal föreställning. Och prisvärt, femtio kronor per person.

Största minuset: GETINGAR. Massvis. Men jag var så duktig, skrek inte en enda gång! Frös bara till is inombords typ var tredje minut när de blev närgångna, haha! Och vi slapp stick, puuuuh.

/Jenny

Semesterbilder i omvänd ordning

Nu kunde man tänka sig att äntligen skulle dyka upp lite foton från Skåneresan. Eller Bollywoodfesten. Men icke! Jag börjde i andra änden, så här kommer istället en bildkavalkad över Östersundsdagarna! I morgon förmiddag sticker vi mot sydost och mina gamla hemtrakter. Vi lämpar av morfarn och stannar en rätt kort sejour, innan vi vänder nosarna hemåt.

Denna eviga logistik! Sticker lite i hjärtat av att vara "hemma" och ändå inte hinna besöka nästan någon av alla de jag vill hålla kontakten med. Men så är det när annat vankas och är inplanerat sedan tidigare!


Vi besökte Frösö Zoo (för första gången) på tisdagen. Rätt bra och liksom lagom!


Kartan över djurparken.



Frida matade med glädje marsvinen - där hade vi kunnat bli kvar väldigt länge!



På bilden blir det mycket fokus på stängsel, men i verkligheten kändes lejonet
med ögonkontakt på ynka tre meters avstånd faktiskt väldigt, väldigt nära oss!




Hand i hand, tillsammans går vi hand i hand.... (morfarn och Frida)



Väldigt många djur såg ut som dessa Dingohundar - platt liggandes, slöandes.




Frida satte sig i handen på Europas (?) största guld-Buddah.



I tropikhuset fanns pilgiftsgrodor - störtcoola, färgstarka, giftiga rackare...



...samt en massa småapor, t.ex dessa tamarinder (?!) som busade...



...och ormar som låg mera stilla.



Här och var fanns extra tama djur (av trä etc) att klänga på!



På Frösö Zoo fanns även karuseller av olika slag - många! Frida åkte söt båtbana...



...och skrattade glatt i snurriga muggarna...



...klättrade förväntansfull upp i luftborgen...



...och suuuusade nedför rutschen!



Sedan åkte vi till Murklan och käkade lunch. Vidunderlig utsikt på vägen dit!



Under några ärenden på stan, höll Frida hårt i delfinen hon vann på Zoo.




På onsdagen (idag alltså) blev det regn och rusk. Brrrr.



Frida hjälpte morfarn att pyssla om blommorna.



Den lilla busfinken hittade också en basker och provade den.
"Nejmen, jag ser ut som en banaaan", var omdömet, haha!



Sedan busades det loss med lite grimaser - blääääääaaaauuuu!



Uuuääääääääää! Hahaha.




Jag kunde inte låta bli att klämma till med en knasig min jag också!


Lilla fröken längtar förresten hem märker man, även om hon har kul och gillar läget väldigt bra. Men jag ska nog lägga mina lösa planer på ytterligare en liten utflykt nästa vecka i malpåse. Hemmamys, vissa försök att återgå till rutinerna, gärna nån dagiskompisdate och kanske rent av nåt rensande, fixande eller nyttighetsgöra får det bli istället!

/Jenny

Hur tänkte jag?

Jag packade om igår och jag vet inte jag. Vi åkte på campingsemester i över en vecka och jag tog (utöver det jag faktiskt behövde) med VAD? Smink? Nagellack? Ansiktstvätt? Nattkräm? Concealer? Hårspray? Fotfil?

Hahahaha!

Toaköer, gemensamhetsutrymmen, duschande i trånga bås ihop med Frida, spindelnät, tältfukt, sommarvärme, svett, tokblåst, regnrusk och leva i kappsäck in absurdum.

Simplify, liksom.
Tvål, tandborste och handdesinfektion, typ.

Herregud. Realitycheck! Jag orkar ju inte ens piffa mig ordentligt när jag är hemma.

/Jenny

Morfarsmys

Vi har kört upp till morfarn idag, jag och Frida. Kom iväg till sist, trots att jag somnade om och den lätt partytrötta Frida sov ändå till klockan 09.45! Lite otajmat just idag, men vi hade ju egentligen ingen tid att passa utan bara en målsättning om tidig avfärd som rök sin kos!

Jag må vara partisk (en liten smuuuuula bara, haha), men jag vill påstå att vi har VÄRLDENS bästa bilåkarunge!

Frida var så fantastiskt duktig idag att det är makalöst. Sisådär 40 mil via fem timmar i bilen och ett kort matstopp på korvmoj i Kvissleby har vi avverkat idag. Med undantag för en halvtimmes mumsande på macka och vindruvor vid starten, har den lilla pärlan kollat utsikten och pysslat i sin prinsess-klister-målarbok. Hela vägen. HELT nöjd. Småmumlandes små fantasiberättelser ibland, sjungandes med i nån visa jag trallat på ibland. Hon har bara bett om ny färg på målarpennan då och då.

(Det kanske också passar att påpeka att ungen just varit med på en bilsemester till och i Skåne, som avslutades med 50 mil hemresa på en dag. För två dagar sedan.)

Va? Man fattar faktiskt inte att det är möjligt. Trots att hon nästan alltid är duktig på resa, blir jag ändå förvånad och imponerad varje gång.

Jag lånar nu pappas dator på plats i djupa Jämtland - glömde köpa kontantversionen av mobilt Telia-bredband innan jag stack! Själva pappsen snarkar sedan länge. Dottern snusar gott med största lasset jordgubbar någonsin i magen. Hon ska snart pottas, innan jag också kryper ned i ljuvligt skön säng! Orkar inte ta mig an semesterbilderna idag heller - men det kommer, nån gång.

Så skönt att hinna träffa pappa i sommar. Så skönt.

/Jenny

Vi lever och har hälsan

Här kommer ett litet snabbt låna-dator-på-camping-medan-Frida-leker-på-lekplats-inlägg. Vi har just riggat tältet på Sandskogens camping utanför Ystad, och ska nu rulla in till stan för en sen middag! Under tiden ska torkskåpet rädda Fridas madrass och lite annat som blev rätt blött i morse när vi packade ihop i tretton grader och ösregn i Kivik... (Men jag vill påpeka att för mig är 13 grader lagom för att inte flyta bort... - regn är dock lite trist på tältsvängen.)

Vi ligger liksom efter med vanorna hela tiden - sover halvhyfsat länge (minst till 8-8.30), sen frukost, dusch och ihoppackning, stanna på lite aktiviteter (idag Kiviks musteri till exempel!), lunch vid allt ifrån kl 13 till kl 15, ev. mera aktiviteter, kanske incheckning nånstans och sen middag eller vice versa beroende på var vi är. Nattning för hela familjen tidigast kl 22. Jojo.

Det här campingstället verkar jättebra, om det infriar förväntnngarna kanske vi stannar här några nätter i rad. Det skulle spara upp- och nedmonteringstid varje dag! Skåne är ju pluttelitet för en norrlänning, man åker ju överallt på ingen tid alls liksom - lika bra att ha en fast bas kanske? Vi får se. Prognosen visar regn och regn och regn de närmaste dagarna, så att INTE packa upp och ned tält kanske gör det möjligt att fortsätta bo så i så fall... Vi är ju inte ensamma om att vilja ha torrare alternativ i så fall, liksom. Inte helt lätt om man inte vill betala multum!

Nu till middag i hungriga magar! Dagens fantastiskt goda medelhavsbuffélunch på Skafferiet i Simrishamn var inte Fridas grej - hon är nog middagsmogen så det räcker... Men mest lockar nog lördagsgodiset som jag sagt att hon får först när hon käkat nåt.

/Jenny

Muuuuu Muuuuu

Idag var vi på betessläpp i Månkarbotrakten. Gefleortens mejeri bjöd in allmänheten till gården Nyväga, för att se på när deras 120 kossor skulle släppas spralliga ut på sommarbete. Det är en så trevlig grej! Vi var på betessläpp för 2 år sedan också, då hade Frida precis lärt sig gå. Hon stod och sög på gallret i ladugården så att mamman fick tänka la-la-la-la-la-BINGO och bara ignorera eventuella livsfarliga bakterier... Haha.

Vi åkte iväg själva, bara familjen. (Lilla I var för rosslig och fick hemmavila på schemat istället denna gång.) Först såg det ut att bli en regnig dag, men till sist kunde vi lämna regnjackor och paraplyer i bilen. Stövlarna gjorde dock nytta på den leriga gården, så det var skönt.

Vi kikade på smått galna kossor som sprang åt alla håll, stångades, rullade sig och skuttade som små kalvar trots att juvren skumpar tungt. Vi fick mjölk och köpte hamburgare. Vi klappade får, och kalv, och kanin. Vi kikade på höns och tupp med ybersöta småkycklingar. Frida red islandshäst. Vi kissade i bajamaja. Frida provmjölkade en låtsasko. Vi kollade in fantastiskt duktiga vallhundar som drev kossor hit och dit lätt som en plätt.



Nyväga gård, som ligger drygt 6 mil från Gävle.



Frida och pappan går mot bra åskådarplats.
(inte ofta han godkänner att vara med på bild - nu två dar i rad, om än bakifrån!)




Vi slog oss ned i gräset och "pick-nick-väntade" lite på de vårystra kossorna.





Så fina och glada kom de sedan ut, rusandes omkring som tokdårar. Härligt!



De är stora djur, om man kommer nära. Med väldigt vackra ögon!




Frida busade igång sig rejält med vi väntade på lunchkäk. Gullnos!



En modig liten tjej som på eget bevåg törs mata djuren, både små lamm...



...och stora kossor med långa tungor!



Och så fanns det ju ponnyridning. Favorit i repris.



Stolt ryttarinna!



När vi vände hemåt, hade de flesta korna lugnat sig en smula och börjat beta.


Betessläpp är en mycket trevlig utflykt. Rekommenderas! Billigt är det också, med undantag för resan möjligen...

/Jenny

Sommarväder, sol och Brazil Jack

I morse hade det regnat och såg grått ut. "Sweet!" tänkte jag och såg framför mig lite dvala i soffan med barn-TV på och en liten gosis bredvid... Frida vaknade ju såklart kl 7, trots att både hon och jag behövt minst en timme till i kroppen.  Så jag hade mer än gärna legat platt en stund.

Men nej. Plötsligt dundrade värsta sommardagen fram, över 15 grader och soooool på klarblå himmel. Det blev till att skärpa sig, duscha och åka ut på landet! Där fick vi jättegod grilllunch (tack!) och varma sköna solstrålar på näsan. Frida lekte med kusinerna och hade kul.


Kurragömma-spänning! Kommer kusinerna runt knuten??


På eftermidagskvisten gick vi på cirkus, tillsammans med faster A och kusinerna. Det var så trevligt så! Frida var alldeles sprallig både under tiden och efteråt. Ibland tyckte hon det var väääldigt spännande (akrobatiken speciellt), men oftast kul. Nu sitter det en helium-ballong med hästar på noggrannt fastknuten hennes sänggavel och dinglar under taket...


Vi kom tidigt (kors i taket) och slapp stå i lååång kö.
Notera den lilla rödsvarta Frida som nästan klättrar in!




Snart börjar det...






Frida dansar loss, till akrobaternas musik!






Är det ponnyridning, eller är ungen arresterad?! Man kan undra.



Oväntat nog klämde hon nästan hela sockervadden själv. Snabbt.



Det var strålande fint och härligt väder!



På pappas axlar på väg till bilen efter föreställningen.



En ballong som flyger uppåt - magisk lycka! Den håller man hårt i.


"Vad roligt vi har det" säger Frida charmigt ganska ofta. Underbart att hon är så bra på att se och uppskatta saker. Och stämmer ju - med henne är det så ofta mysigt, roligt och härligt!

/Jenny 

 


Morfar-trippen i bilder

Så. Äntligen. Jag har tröskat igenom alla foton från Östersundstrippen, så nu kommer de. Alla i en låååång radda - sjuttiofjorton bilder som väl mest säger "kolla vad söt och charmig unge vi har", haha. De flesta andra människorna får jag ju inte lägga ut foton på, så det blir lätt lite enahanda. Men så är ju i och för sig hel den här bloggen... Ni får stå ut ändå!

Just ja. Lite mer textmässigbeskrivning av vad helgen innehöll, finns i det här inlägget och även i detta. Men nu kör vi foton - håll till godo!

Så här såg det ut på uppresan - den lååånga, försenade:
(med gott om tid att fotografera...)


Väntan på perrrongen - i en timme. Med förväntansfull, glad treåring!



Lite klisterpyssel fördriver tiden. Nasse och Giraffen tittar på, såklart.



Tågfika deluxe! Frida deltog i handlandet, och dessa SKULLE bara med.



...åsså lite mer klisterlek. Perfekt tågåkargrej.



Svårt att vara HELT stilla, lite bus och klätterlusta måste man få leva ut!



En lugn stund med fredagsmys-snacks efter lunchen. Guld!



Sa jag att ungen gillar att klättra?!



Spännande med tågtoalett - det ska tryckas på knappar för allt där!



Glad, duktig tågåkartjej, med massor av tålamod trots vansinnigt lång restid....



...som var ett riktigt härligt sällskap att vara iväg på tripp med!



Vi kom fram, bytte om i E&M:s nya radhus och stack på överraskningsmiddag:



Högst upp där i restaurangen satt morfarn och väntade, oanandes.



Hela gänget på plats, kollar in den fantastiska utsikten!



Det var verkligen maffigt, vad långt man såg. Ända till fjälls!



Fantastiska Frida, ny-läppglansad och nöjd!



När man åkt tåg en hel dag, är 3 timmar restaurang extra tufft.
Lite leksaker kan underlätta väntan på mat för hungrig lillmage!



Vi kramade morfarn som fyllde 65, tog det lugnt och hade det skönt resten av helgen:



Tjejerna mot killarna på BodaBorg på lördagen. Vi vann!



Alla goa kidsen i en soffa. Bebisälskande Frida in heaven!



E var supersnäll och justerade Fridas lugg och nacke! Stortack!
(Frida var jättesnäll, och inte alls ledsen som hon ser ut på bilden.)




Söte, nye lille L! 1,5 månad och ljuvlig - jag fick mata och mysa!



På söndagen solmyste vi lite ute på gården. Skönt!



Frida och morfarn tog hand om en fågel som flugit in i fönsterrutan.


Vips var det dags att åka hem igen. Tiden går fort när man har det bra!


Frida är otroligt bra på att leka med figurer, sittandes stilla.



Lite bus emellanåt är väl härligt!



Mera figurer! På andra sidan bordet satt de rödhåriga tvillingarna hon toklekte med.



Sedan skulle det ritas. Tur att mamman tagit med resurser för det mesta!


Det var det. Nu hörrni, är det godnatt. Tur det är halvdag imorrn!

/Jenny

På plats i TV-soffan

Lördagen uppe i norr spenderades till stor del på Bodaborg, där tjejerna slog killarna i tävlingen om flest klarade celler. Yes! Sedan blev det storfamiljemiddag hos morfarn och M, med många skratt, gooood mat, bebissnusning (en sexmånaders sötbrutta och en 1,5-månaders snuttkille ingår numera i gänget!), småprat, Fridabus, stundtals stormiga samtal och en rätt massiv röja-och-diska-insats på nattkröken.

Efter lite söndagsslappning inklusive e-postfix till morfarn och njutbart solstolshäng i en vindstilla hörna, var det hemresedags. Resan tillbaka gick finfint, skönt nog. Tåget höll tidtabellen, och Frida lekte loss oavbrutet med ett rödhårigt tvillingpar (en kille, en tjej) på 3,5 år som satt alldeles bredvid oss. Snacka om smidigt tidsfördriv.

Har ägnat mig åt lite trött soffhäng - energin räckte inte till att peta ut bloggfoton idag...
Nu ska jag snart krypa ned nyduschad i rena lakan - det ääääälskar jag!
Ha en bra vecka ute i era världar!

/Jenny

Gaaalen resa norrut

Frida o jag tog lyxledig fredag! Vi reste med tåg igår från Gävle till Östersund. (Pappan kunde tyvärr inte vara ledig på fredagen, så han får skrota runt själv hemma i helgen...) Vi har tillsammans med min bror överraskat morfarn som fyller 65 idag! Vi spatserade in och sjöng "Ja må han leva" på finrestaurang, där han och M satt och väntade. Roligt, härligt, mysigt. Fast sjungandet gick sisådär, jag fick klump i halsen direkt när vi kom in, haha - blödighets-SM som vanligt, halva gänget grät en skvätt.

Vi fick avnjuta FANTASTISKT god mat på restaurang Arctura igår. Verkligen ett ställe att rekommendera, om man ska ut och äta en finare middag i Östersund. Bra utrymme för springande barnben också, väldigt luftigt och UNDERBAR utsikt! Man ser hela stan och ända till fjällen. Och med så trevlig sällskap till, var det verkligen en lyckad kväll.

[ OBS: Bilder kommer att läggas in senare i ett eget inlägg, efter helgen! ]

Men resan, hörrni, resan upp var inte fullt lika underbar. Trippen som skulle ske mellan 9.41-13.28, var försenad en timme redan innan avfärd från Gävle... Urspårning i Bollnäs natten innan orsakade tågstopp och omriktning via Sundsvall. Sen skedde diverse småstök, men märkligast var att vi pötsligt fick stå still 45 minuter i Hudiksvall för att vänta på släckning av gräsbränder!! Jösses. Dessutom fick vi där över alla X2000-resenärer från tåget bredvid, som måste vända tillbaka till Sthlm... Tjoho.

Vi anlände till Östersund kl 16, två och en halv timme för sent. Tur att jag alltid packar onödigt mycket pyssel, leksaker och fika, haha - OCH att vi har världens snällaste 3-åring! Frida var HELT enormt duktig, måste jag säga. Stå still en timme på perrongen, sitta på tåg fem och en halv timme och avsluta med att tillbringa tre timmar på restaurang - imponerande insats att genomföra det nästa utan ett enda gnäll. Duktiga unge!

Idag ska vi åka till Bodaborg och leka och tävla, det blir kul. Jag tror den lilla treårskroppen kan behöva det efter idag! Mammakroppen får nog en större utmaning, hahaha!

/Jenny

Ett dygn i Grythyttan

Efter tvådagarskonferensen i Örebro, såg jag till att hoppa på bussen lagom för att hinna fram till middagen i Grythyttan. Där hade dag 1 av min kurs (Engelska för webb och utbildning) passerat och jag skulle delta i dag 2under torsdagen. Men som sagt, Grythyttan-mat är ju omtalad...

Anlände med buss utanför Måltidens Hus, ett magnifikt bygge som stack av en hel del mot den något lantligare samhällsmiljön i övrigt. Där håller alltså bland annat restauranghögskolan (som hör till Örebro universitet) till.


Maffiga Måltidens hus i Grythyttan, utställningspaviljongen som
representerade Sverige på världsutställningen i Sevilla 1992.


Spankulerade direkt över till Grythytte Gård, där kursdeltagarna skulle äta middag och övernatta. Ramlade in där ca 15 minuter innan vi skulle få en timmes föreläsning om Grythyttans historia och därefter middag. Varm och svettig, i behov av uppfräschning och ombyte. Möttes av ETT badrum för oss alla 7-8 övernattande. Och kanske inte det piffigaste badrummet heller... Dessutom visade det sig att mitt rum måste passeras för att komma in i nästa (fast senare fick vi upp ett par andra dörrar och jag fick vara mer ifred). Och i mitt rum hade solen legat på hela eftermiddagen, men fönstret gick inte att öppna... Hm. Det blev parfym och ombyte, bara. Tjipp tjopp.


Gissar att granarna växt vidare i alla fem generationer?
Nu täcker de synen av huset, snarare än ramar in uppfarten...



Ingången till Grythytte Gård.



Mitt rum. Sängen kan anas till höger, snett bakom mig till vänster
finns en ståtlig kakelugn som enligt uppgift fungerar fortfarande.




Det enda och (inte så värst) fantastiska badrummet!


Middagen var väldigt trevlig och god! Fast nu snackade vi inga Carl-Jan-vingslag här som jag hade trott, utan Grythytte Gård. En herrgård där kvinnan som har det nu är femte generationen som äger stället. Hon har uthyrningsrum och middagar/fester på övervåningen, och bor själv på nedervåningen. Hon har egen kvarn där hon tillverkar eget mjöl (som säljs i närområdet). Vi fick hembakt bröd på det mjölet, tjälknöl på älg som antagligen skjutits bara bakom knuten, hjortronvin och glass från lokala företag. Genuint så det förslog!


Tjusig dukning med vackra gamla bestick och glas.



Förrätten - mycket god!


På torsdagen fick vi vad som kallades herrgårsfrukost i stora salen, efter att dusch-köandet avklarats. Sedan begav vi oss till universitetets lokaler som låg intill Måltidens hus. Skrev engelska texter, åt god lunch på matserveringen kantinen Hyttblecket på Måltidens hus, handlade några småsaker i den himla trevliga och toppenfina turistbyrån, kikade runt i det fascinerande mat- och kokboksbiblioteket och skrev lite mer engelska texter såklart.



Måltidens hus igen, från en annan vinkel. Promenadsstigs-vinkeln.



Kokboksfrossa - så galet det ser ut med bara böcker om mat överallt!



Den trevliga turistbyrån. Hade jag inte redan haft tung väska, hade jag handlat mer!



Men en liten påse shoppping blev det i alla fall!


Vips var det hemresedags. Bilfärd med kurskollegor till Örebro, sedan tåg till Gävle igen lagom för att hinna natta lilla sötfröken här hemma. Intrycket av Grythyttan? Att det fanns mycket jag inte hann se av själva samhället, men det verkade fint. Härliga, rofyllda miljöer överallt. Men jag hade nog för höga förväntningar på maten. Visst, den var god! Absolut. Men inte "jag-ramlar-av-stolen-det-här-var-det-godaste-jag-ätit"-god!

/Jenny

Örebro-överblick

Så. Nu har jag landat. Jobbat en kaotisk dag, somnat i fredagssoffan, rasslat igenom en massa foton, kramat treåring och sambo, tittat ikapp TV-serier på video. Ikväll har vi kollat på filmen "Sin City" på TV, därav denna sena timme.

Precis i slutet av filmen hörde sambon små tassande barnfötter - Frida hade krupit upp i vår säng och upptäckt att den var tom! Efter ett pottbesök och 10 ihopslingrade minuter i storsängen bredvid mig, sov hon gott igen. Det blir en natt av näranäranära kontakt, igen - hon tycks tanka igen närhet efter tiden isär under veckan, för det var länge sedan hon sov så mycket i vår säng!

Jaha. Jag tillbringade alltså två dagar på konferens i Örebro i veckan. "SiteVision-dagarna" - vi snackar tema kring ett webbpubliceringsverktyg här. Det var som konferenser är mest - prat, prat, prat. Och mingel. Och mera prat. Mycket var nyttigt, inte allt. Några skratt. Och MAT, inte att förglömma! Och obehagligt varma konferenslokaler, av typen som kräver dubbel deo för att undvika pinsamheter.


Stora konferenssalen. Urtjusig, pampig, högtidlig. Och varmast.



Utsikten från stora konferenssalen - centralt beläget, eller hur?!
(För er som inte känner igen denna murar, så är det Örebro slott.)



Vi bodde på Elite stora hotellet, och konferensen var där också. Smiiidigt.



Hotellet är väldigt trevligt och fint. Vissa rum är snajdigare än andra,
men så är det ju. (Herrarna fick värsta sviten, jättefräsch och snygg!



Efter 45 minuter på stan efter dag 1, kom jag hem med TVÅ par Rieker-skor. Hurra!



På kvällen var det mingelmiddag på Villa Strömpis, alldeles nära slottet.



Gooood somrig välkomstdrink på terassen!


Den trevliga midagen visade sig vara en uuuuuurgod libanesisk buffé. Tyvärr hade de gjort två misstag:
- Lapparna med förklaringar till vad allt var, hade yttepytteliten text. Nästan oläsbar, man fick böja sig som en fällkniv vid varje fat. Dessutom fanns lapparna bara på ena sidan, trots att maten gick att ta från två håll...
- All härligt tilltalande smaskig mat, var korkat placerad under en drapering med "mysbelysning" med blått ljus. Detta gjorde att all mat såg likadan ut - grå grå grååååå, som pölsa. Så synd på så trevligt upplägg!

Som avslutning på konferensdag ett föreläste Jan Bylund, stå-upp-komikern från Umeå. Ni vet den lille, söte, snälle killen (som enligt honom själv är hur folk ser honom, och det stämmer ju!). Han pratade Det var jättebra! Jag har hört honom förr och tyckte detsamma då. Han kan verkligen konsten att engagera, skapa igenkänning och såklart få oss att skratta! Helskön människa.


Jan Bylund - mannen med det rörliga kroppsspråket! Det här var
baske mig den ENDA skarpa bilden, den enda där han höll sig stilla...


Han pratade mycket om det jag tro så starkt på, nämligen att våga fråga om det man inte förstår, att visa sina svagheter, att erkänna vad man inte kan, att våga låta det lysa igenom när inte allt är på topp. "Vi är aldrig ensamma" slog han fast, och jag tror det stämmer oerhört bra. Han pratade också om vikten av beröm och bekräftelse - att vi måste berömma varandra mer! Och alldeles särskilt på jobbet, för prestationer av stort och smått slag. Visste ni att 70 procent - SJUTTIO - av allt beröm i livet, får man innan 5 års ålder?! Då är väl ändå något ganska galet. Mer beröm åt folket - börja idag du med!



Örebro slott i all sin glans. Sol, blå himmel och ett magnifikt byggnadsverk! Vackert.


Ni vet hur man känner sig sedan, när man konfererat klart. Puuuuuuh. Man vill bara hem, hoppa i mysbrallorna, krypa upp i egan soffan och sova i egna sängen. Men nej, nix pix. Själv fick jag denna gång vinka hej svejs till kollegorna och istället sätta mig på en buss till Grythyttan, för att delta i en engelska-kurs. Jippi. 

Mer om Grythyttetrippen en annan dag. Nu marsch ned i sängen!

/Jenny

Kulturkulig söndag

Pappan hade takskottartjänst ute på landet dag. Ett hårt jobb. Och läskigt. Som tur var kom han hem oskadd igen! Medan han gjorde nytta, gled vi hostiga tjejer oschysst nog runt på en räkmacka och gjorde skojiga saker.

Först simning. Jag har inte varit där med Frida på länge, och konstaterade att hon förvandlats till ett väldigt klängigt frimärke jämfört med vad jag minns! Snopet. Hon vill och törs typ inte göra nästan någonting av de övningar man ska. Hm, läge att öva vidare, med andra ord.

Efter simningen stack vi på korvkiosklunch, därefter såg vi till att nappa åt oss teaterbiljetter som folk inte hämtat ut trots reservationer! Jippi, jag trodde vi skulle bli utan där en stund. Frida hann darra med underläppen till och med, men det ordnade sig ju. Vi såg Lilla spöket Laban för 2-5-åringar på vackra konserthuset. Myket trevligt!


En del av lunchen fick följa med till konserthuset, för att få ihop logistiken.

 


Sen blev det lite frukt till efterrätt, på en fikaplats med tokvacker utsikt över ån!

 


Detta var den minst suddiga bilden jag fick till på scenerierna...

 


Frida levde sig med hela kroppen in i vad som hände i pjäsen.


Efteråt fick barnen gå upp på scenen och hälsa på Spöket Laban och Lillprins Bus. Tur det, eftersom Fridas första kommentar när det var slut var "Nu vill jag gå och säga hej till dem!".  Frida var mycket nöjd med föreställningen! Bara en gång var hon tvungen att dyka ned i mitt knä för att det var läskigt, annars satt hon som klistrad. (Mamman å andra sidan hade lite tunga ögonlock emellanåt... Men schhhhhh, säg det inte till någon.)

/Jenny

Tidigare inlägg Nyare inlägg

RSS 2.0